Nordisk Samarbejde RSS (Skandinavisk)

Achieving the 2030 Agenda: Is food the key?

On Monday 16 July, representatives from 14 country delegations, United Nations agencies, philanthropic organizations, civil society and the food industry convened to discuss the role that food policy plays in achieving the SDG12 and 2 targets in particular.

By shifting from a challenge-centric to solutions-oriented dialogue, the Serving up solutions to the 2030 Agenda: Food as a golden challenge event set out to identify the policy tools that will help us to shift food consumption.

From challenges to solutions

Each of the attendees – from Mexico to Estonia  – brought their solutions to the table, discussing tangible actions for successful implementation of food policy through the novel lens of food culture.

“Food has been politically sensitive but we can’t ignore it any longer. We all know that we need to change food consumption patterns, and in many parts of the world we will need to reduce meat consumption,” noted Karolina Skog, the Swedish Minister of the Environment and host for the event.

Mr. Sam Kass, Former White House Chef and Senior Policy Advisor for Nutrition also emphasized the power of food to transform our societies, and described why he decided to work for food culture change: “Food is really powerful. There are not a lot of other areas where you can have such profound impact on the quality of people’s lives and that of the planet.”

Shifting the policy paradigm

Journalist, Joe Fassler, of The New Food Economy, summed up the evenings discussions:

  1. It’s about people. When we talk about food policy we need to think about culture as a vital force for change

  2. Chefs can make the sometimes difficult behaviour change needed digestible - and show the deliciousness of alternatives.

  3. Build policy based on the links and shared values between actors and find areas where there is mutual buy in

  4. Harness the power of youth: they see potential and possibilities and don’t accept status quo

  5. Share a meal! Experience the unusual ways that food connects us and how it can helps us learn from one another

Join the discussion

To learn more about the work of the Nordic Food Policy Lab, make sure to subscribe to our Newsletter and follow us on Twitter!

Get inspired by some of the most innovative food policy solutions in the Nordic Region! Download the Solutions Menu: A Nordic Guide to Sustainable Food Policy by clicking here.

Achieving the 2030 Agenda: Is food the key?

On Monday 16 July, representatives from 14 country delegations, United Nations agencies, philanthropic organizations, civil society and the food industry convened to discuss the role that food policy plays in achieving the SDG12 and 2 targets in particular.

By shifting from a challenge-centric to solutions-oriented dialogue, the Serving up solutions to the 2030 Agenda: Food as a golden challenge event set out to identify the policy tools that will help us to shift food consumption.

From challenges to solutions

Each of the attendees – from Mexico to Estonia  – brought their solutions to the table, discussing tangible actions for successful implementation of food policy through the novel lens of food culture.

“Food has been politically sensitive but we can’t ignore it any longer. We all know that we need to change food consumption patterns, and in many parts of the world we will need to reduce meat consumption,” noted Karolina Skog, the Swedish Minister of the Environment and host for the event.

Mr. Sam Kass, Former White House Chef and Senior Policy Advisor for Nutrition also emphasized the power of food to transform our societies, and described why he decided to work for food culture change: “Food is really powerful. There are not a lot of other areas where you can have such profound impact on the quality of people’s lives and that of the planet.”

Shifting the policy paradigm

Journalist, Joe Fassler, of The New Food Economy, summed up the evenings discussions:

  1. It’s about people. When we talk about food policy we need to think about culture as a vital force for change
  2. Chefs can make the sometimes difficult behaviour change needed digestible - and show the deliciousness of alternatives.
  3. Build policy based on the links and shared values between actors and find areas where there is mutual buy in
  4. Harness the power of youth: they see potential and possibilities and don’t accept status quo
  5. Share a meal! Experience the unusual ways that food connects us and how it can helps us learn from one another
Join the discussion

To learn more about the work of the Nordic Food Policy Lab, make sure to subscribe to our Newsletter and follow us on Twitter!

Get inspired by some of the most innovative food policy solutions in the Nordic Region! Download the Solutions Menu: A Nordic Guide to Sustainable Food Policy by clicking here.

Ungdomen kan förändra våra konsumtionsmönster – om de får chansen

Trots färska toppresultat i hållbarhetsjämförelsen 2018 SDG index har de nordiska länderna stora utmaningar med att uppnå mål 12 om hållbar konsumtion och produktion i den globala hållbarhetsagendan Agenda 2030. En analys om Nordens prestationer och tillkortakommanden på området lanserades häromdagen i New York under högnivåforumet (HLPF).

Enligt Henrietta Flodell, Sveriges ungdomsrepresentant vid HLPF, som levererade de nordiska ungdomsrepresentanternas huvudanförande vid ett nordiskt sidoevenemang om hållbarhetsmål 12 den 13 juli, har dagens unga kapaciteten och visionerna att agera förändringsskapare under förutsättning att dialogen mellan generationerna förbättras.

 Unga i Norden omdefinierar konsumtionskulturen här och nu; vi är vegetarianer, har inte stora lägenheter, och hittar på nya cirkulära lösningar. Men vi är frustrerade över bristen på visioner och att vi inte har tillträde till de rum där det finns makt att ändra på detta. Det är orimligt att sättas så höga förväntningar på ungdomen som förändringsskapare om vi inte stöds i det arbetet, säger Flodell.

 Politiker måste börja tala till unga som medborgare och inte enbart som konsumenter. Och vi unga ska axla ansvaret och visa att våra länders välstånd måste kanaliseras rätt för att förändringen ska vara möjlig, sammanfattar Flodell.

Experimentarium för cirkulära affärsmodeller

De nordiska länderna konstaterades vid evenemanget ha många förutsättningar för att agera föregångare inom hållbara konsumtions- och produktionsmönster. Den höga graden av tillit i regionen, välfärdsmodellen och förvaltningsstrukturen

 Med dessa förutsättningar i bagaget kunde de nordiska länderna verkligen sätta ribban högt och till exempel lägga ett mål om 100 procent hållbar upphandling om fem år. Vi måste våga tala om reglering, säger Charles Arden-Clarke, ledare för FN:s One Planet Network.

Ashima Sukhdev, ledare för stads- och förvaltningsprogrammet inom Ellen MacArthur Foundation, konstaterade att de nordiska länderna har alla förutsättningar att experimentera fram nya cirkulära affärsmodeller.

 Det är stort att se hur de nordiska länderna tagit till sig hållbarhetsagendan. Regionens designkultur gör att Nordens har en jättepotential att agera föregångare när våra produktions- och konsumtionssystem ska anpassas till mer cirkulära ekonomier. Det kan handla om att designa mer flexibla och multifunktionella byggnader eller textiler som håller längre, säger Sukhdev.

Förändring via städer och kommuner

Med en världsbefolkning där två av tre beräknas bo i städer år 2050 är städerna nödvändiga att få med i förändringen.

Enligt Dr Arab Hoballah, ledare för hållbar konsumtion och produktion i den Bangkok-baserade organisationen SWITCH-Asia det är ett misstag att glömma bort mindre aktörer som kommuner och de små och medelstora företagen.

 Med en snabbt växande medelklass i Asien måste vi komma ihåg att förändringen inte kan ske över en natt. Här är det viktigt att dela information om kunskapsöverföring och processer snarare än om resultat, säger Hoballah.

Nordiska ministerrådet och Sveriges regering, som i år är ordförande för ministerrådet, stod tillsammans värdar för evenemanget Generation 2030 – the Nordic region accepting the challenges of SDG12 som arrangerades i New York den 13 juli under FN:s högnivåforum om hållbar utveckling.

Invaderande ostron kan bli ny kustnäring

“If you can’t beat them – eat them”. Ja, så har redan några företag runt om i Norden resonerat. Turistföretag vid Danmarks kust har etablerat ostronsafari för turister, och livsmedelsföretag i Norge med skörd och försäljning.

Sedan i fjol pågår ett nordiskt forskningsprojekt som samlar kunskap om förutsättningarna för skörd och kommersialisering av Stillahavsostronen. Utgångspunkten är att det nu är omöjligt att försöka bekämpa den invasiva arten. 

Vem äger ostronen?

- Vi arbetar med att ta reda på vad som krävs för att vi ska kunna använda ostronen som en resurs. Då handlar det bland annat om vem som ”äger” ostronen och har rätt att skörda dem. Det handlar också om livsmedelssäkerhet, säger Stein Mortensen, forskare vid Havsforskningsinstitutet i Bergen, och projektledare.

Stillahavsostronet togs in till Norden runt 1980-talet för odling. Den kräver relativt hög temperatur för att föröka sig, men är samtidigt extremt flexibel och anpassningsbar. Runt 2006 skedde något dramatiskt.

Ödelägger badområden

- Då startade spridningen explosionsartat med början i Danmark. Den fördes vidare med strömmarna till Bohuslän i Sverige och Oslofjorden i Norge. Plötsligt fanns miljontals ostron vid våra kuster, säger Stein Mortensen.

Miljömyndigheterna såg biologiska förändringar i havsmiljön och ödelagda frilufts- och badområden. Men samtidigt såg fiskeri- och livsmedelsmyndigheterna en potentiell resurs.   

Det nordiska projektet ska balansera dessa två perspektiv – att värna om havs- och kustmiljön och undersöka möjligheten att kommersialisera Stillahavsostronet.

Bakterier och virus

Ostronen skördas enklast på grunt vatten – men här lurar även hälsofarorna. Ostronen kan innehålla både bakterier, alggifter och virus. För att de ska bli säkra och ätliga behöver ostronen kontrolleras och eventuellt renas med sjövatten.

 – Det är en fin produkt och det finns många spännande sätt att tillaga den, säger Stein Mortensen som själv har skrivit en ostronkokbok.

Slutrapport ger svar

Nästa år kommer det forskningsprojektet att presentera sina resultat i en rapport. Det kommer att ge förslag om vad som är möjligt att göra, både för att rädda badstränder och skyddsvärda kuster – och för att utnyttja ostronen kommersiellt.

 

Norden stiller skarpt på bæredygtigt forbrug og produktion under High-level Political Forum i New York

HLPF tager hvert år temperaturen på verdens fremgang i forhold til Agenda 2030 og de 17 globale mål for bæredygtig udvikling. Denne gang møder de nordiske lande op med to events om bæredygtigt forbrug og produktion med fokus på bæredygtige urbane løsninger, bæredygtige fødevaresystemers forandringskraft og de unges rolle i forandringsprocessen. Ved at samle førende internationale aktører og visionære personer kan man sætte spotlight på, hvordan vi skal nå frem til et ansvarligt forbrug og en ansvarlig produktion på de 12 år, som vi har at gøre godt med frem mod 2030.

Den 13. juli inviterer eventen Generation 2030 – the Nordic Region accepting the challenges of SDG12 til diskussion om nordiske og internationale politiske løsninger i skæringspunktet mellem bæredygtighedsmål 11 og 12 (Bæredygtigt forbrug og produktion samt Bæredygtige byer). De unges rolle har en central placering i eventen, som er med i forummets officielle eventkalender.

Den 16. juli sættes der særligt fokus på fremtidens bæredygtige fødevarer og forbrugerorienteret fødevarepolitik, som kan forandre forbrugernes adfærd. Verdenskendte kokke, repræsentanter fra Verdensbanken, Bill & Melinda Gates stiftelse samt nordiske ministre og regeringsrepræsentanter mødes til en diskussions- og samskabelsesmiddag, hvor Nordens bedste ingredienser til bæredygtigt fødevareforbrug præsenteres.

HLPF tager hvert år temperaturen på verdens fremgang i forhold til Agenda 2030 og de 17 globale mål for bæredygtig udvikling. Årets tema er omstillingen til bæredygtige og modstandsdygtige samfund.

De nordiske regeringer er fælles værter for begge events i forbindelse med forummet under ledelse af Sverige, som har formandskabet for Nordisk Ministerråd i år. Du kan følge den nordiske tilstedeværelse på HLPF 2018 digitalt på #Generation2030 og #NordicSolutions.

Norden sætter skarpt på bæredygtigt forbrug og produktion under High-level Political Forum i New York

HLPF tager hvert år temperaturen på verdens fremgang i forhold til Agenda 2030 og de 17 globale mål for bæredygtig udvikling. Denne gang møder de nordiske lande op med to events om bæredygtigt forbrug og produktion med fokus på bæredygtige urbane løsninger, bæredygtige fødevaresystemers forandringskraft og de unges rolle i forandringsprocessen. Ved at samle førende internationale aktører og visionære personer kan man sætte spotlight på, hvordan vi skal nå frem til et ansvarligt forbrug og en ansvarlig produktion på de 12 år, som vi har at gøre godt med frem mod 2030.

Den 13. juli inviterer eventen Generation 2030 – the Nordic Region accepting the challenges of SDG12 til diskussion om nordiske og internationale politiske løsninger i skæringspunktet mellem bæredygtighedsmål 11 og 12 (Bæredygtigt forbrug og produktion samt Bæredygtige byer). De unges rolle har en central placering i eventen, som er med i forummets officielle eventkalender.

Den 16. juli sættes der særligt fokus på fremtidens bæredygtige fødevarer og forbrugerorienteret fødevarepolitik, som kan forandre forbrugernes adfærd. Verdenskendte kokke, repræsentanter fra Verdensbanken, Bill & Melinda Gates stiftelse samt nordiske ministre og regeringsrepræsentanter mødes til en diskussions- og samskabelsesmiddag, hvor Nordens bedste ingredienser til bæredygtigt fødevareforbrug præsenteres.

HLPF tager hvert år temperaturen på verdens fremgang i forhold til Agenda 2030 og de 17 globale mål for bæredygtig udvikling. Årets tema er omstillingen til bæredygtige og modstandsdygtige samfund.

De nordiske regeringer er fælles værter for begge events i forbindelse med forummet under ledelse af Sverige, som har formandskabet for Nordisk Ministerråd i år. Du kan følge den nordiske tilstedeværelse på HLPF 2018 digitalt på #Generation2030 og #NordicSolutions.

Udvalgsforlag: Det nordiske forskningssamarbejde skal styrkes

Medlemsforslaget om et nordisk universitet, som er blevet fremlagt af Midtergruppen i Nordisk Råd, handler om at udvikle et netværk for de akademiske miljøer i Norden med henblik på at skabe mere udveksling mellem forskellige områder og at styrke bevægeligheden for studerende og unge forskere. Forslaget blev diskuteret, da Udvalget for Kundskab og Kultur i Norden mødtes på Höga Kusten den 25.-27. juni.

Forskning bliver vigtigere og vigtigere i fremtiden, ikke mindst på grund af klimaforandringer og digitalisering, og det er vigtigt, at det nordiske forskningssamarbejde er stærkt.
Digitaliseringen ændrer vores adfærd

– Forskning bliver vigtigere og vigtigere i fremtiden, ikke mindst på grund af klimaforandringer og digitalisering, og det er vigtigt, at det nordiske forskningssamarbejde står stærkt, også blandt de mindre institutioner siger Johanna Karimäki, ordfører for Udvalget for Kundskab og Kultur i Norden. Johanna Karimäki henviser desuden til forslaget om et fælles nordisk ph.d.-program for energiforskning, som nævnes i Ollila-rapporten.

Det er meningsløst at investere i langsomme netværk eller i nye computere, hvis eleverne hellere vil skrive opgaven på deres mobiltelefon.


Under besøget i Kramfors fik medlemmerne også en lektion i, hvordan et gymnasium har tilpasset hele sin virksomhed til digitaliseringen, da de mødte Peyman Vahedi, rektor på Ådalsskolan i Kramfors, Sverige. Peyman Vahedi fortalte om de nye forudsætninger:

– Fremtidens elevarbejdsplads er mobilstyret, baseret på virtuel hardware, og mobilnettet sørger for en hurtig internetforbindelse. Det er meningsløst at investere i langsomme netværk eller i nye computere, hvis eleverne hellere vil skrive opgaven på deres mobiltelefon.

International position

Der var enighed om, at den nuværende udveksling fungerer, men at det er vigtigt at udvikle et stærkere nordisk samarbejde.

– Det handler om at få løst nogle centrale grænsehindringer, når det gælder studier eller forskning i andre nordiske lande og på denne måde bidrage til at styrke Nordens internationale position på forskellige forskningsområder, understreger Jorodd Asphjell.

Ungdommens Nordiske Råd, som også deltog på mødet, efterspørger helt konkret en informationsportal og sætter fokus på behovet for harmonisering af blandt andet studiestøtteordninger og anerkendelse af eksaminer.

Udvalget besluttede at bede sekretariatet om at udarbejde en betænkning om medlemsforslaget om et nordisk universitet med henblik på at diskutere sagen igen i september.

Udvalgsforslag: Det nordiske forskningssamarbejde skal styrkes

Medlemsforslaget om et nordisk universitet, som er blevet fremlagt af Midtergruppen i Nordisk Råd, handler om at udvikle et netværk for de akademiske miljøer i Norden med henblik på at skabe mere udveksling mellem forskellige områder og at styrke bevægeligheden for studerende og unge forskere. Forslaget blev diskuteret, da Udvalget for Kundskab og Kultur i Norden mødtes på Höga Kusten den 25.-27. juni.

Forskning bliver vigtigere og vigtigere i fremtiden, ikke mindst på grund af klimaforandringer og digitalisering, og det er vigtigt, at det nordiske forskningssamarbejde er stærkt.
Digitaliseringen ændrer vores adfærd

– Forskning bliver vigtigere og vigtigere i fremtiden, ikke mindst på grund af klimaforandringer og digitalisering, og det er vigtigt, at det nordiske forskningssamarbejde står stærkt, også blandt de mindre institutioner siger Johanna Karimäki, ordfører for Udvalget for Kundskab og Kultur i Norden. Johanna Karimäki henviser desuden til forslaget om et fælles nordisk ph.d.-program for energiforskning, som nævnes i Ollila-rapporten.

Det er meningsløst at investere i langsomme netværk eller i nye computere, hvis eleverne hellere vil skrive opgaven på deres mobiltelefon.


Under besøget i Örnsköldsvik fik medlemmerne også en lektion i, hvordan et gymnasium har tilpasset hele sin virksomhed til digitaliseringen, da de mødte Peyman Vahedi, rektor på Ådalsskolan i Kramfors, Sverige. Peyman Vahedi fortalte om de nye forudsætninger:

– Fremtidens elevarbejdsplads er mobilstyret, baseret på virtuel hardware, og mobilnettet sørger for en hurtig internetforbindelse. Det er meningsløst at investere i langsomme netværk eller i nye computere, hvis eleverne hellere vil skrive opgaven på deres mobiltelefon.

International position

Der var enighed om, at den nuværende udveksling fungerer, men at det er vigtigt at udvikle et stærkere nordisk samarbejde.

– Det handler om at få løst nogle centrale grænsehindringer, når det gælder studier eller forskning i andre nordiske lande og på denne måde bidrage til at styrke Nordens internationale position på forskellige forskningsområder, understreger Jorodd Asphjell.

Ungdommens Nordiske Råd, som også deltog på mødet, efterspørger helt konkret en informationsportal og sætter fokus på behovet for harmonisering af blandt andet studiestøtteordninger og anerkendelse af eksaminer.

Udvalget besluttede at bede sekretariatet om at udarbejde en betænkning om medlemsforslaget om et nordisk universitet med henblik på at diskutere sagen igen i september.

Utvalgsforslag: Styrk nordisk samarbeid innenfor forskning

Medlemsforslaget “Nordisk universitet”, som er lagt fram av Midtengruppen i Nordisk råd, handler om å utvikle et nettverk med de akademiske miljøene i Norden for å få større utveksling mellom ulike områder og å styrke mobiliteten for studenter og unge forskere. Forslaget ble diskutert da Nordisk råds utvalg for kunnskap og kultur var samlet på Höga Kusten 25.–27. juni.

Forskning vil bli stadig viktigere i framtiden, ikke minst på grunn av klimaendringer og digitalisering, og det er viktig at det nordiske forskningssamarbeidet står sterkt
Digitalisering forandrer handlemåter

– Forskning vil bli stadig viktigere i framtiden, ikke minst på grunn av klimaendringer og digitalisering, og det er viktig at det nordiske forskningssamarbeidet står sterkt, også blant de mindre institusjonene, sier Johanna Karimäki, leder for utvalget for kunnskap og kultur. Johanna Karimäki referer også til forslaget om et felles nordisk doktorgradsprogram for energiforskning som nevnes i Ollila-rapportern.

Det er meningsløst å investere i langsomme nettverk eller i datamaskiner hvis elevene heller skriver oppgaven på mobiltelefonen sin


Under besøket i Örnsköldsvik fikk komitémedlemmene en leksjon i hvordan en videregående skole har tilpasset hele sin virksomhet til digitaliseringen, da de traff Peyman Vahedi, rektor ved Ådalsskolan. Peyman Vahedi fortalte om de nye forutsetningene:

– Framtidens elevarbeidsplass er mobilstyrt, maskinvaren er virtuell, og mobilnettet gir rask oppkobling til internettet. Det er meningsløst å investere i langsomme nettverk eller i datamaskiner hvis elevene heller skriver oppgaven på mobiltelefonen sin.

Internasjonal posisjon

Det var enighet om at det foregår en fungerende utveksling i dag, men at det er viktig å utvikle et sterkere nordisk samarbeid.

– Det handler om å få løst noen viktige grensehinderspørsmål når det gjelder å studere eller forske i andre nordiske land, og på den måten bidra til å styrke Nordens posisjon internasjonalt på ulike forskningsområder, understreker Jorodd Asphjell.

Ungdommens nordiske råd, som også deltok på møtet, etterlyser spesifikt en informasjonsportal og påpeker behovet for harmonisering av blant annet studiestøtteordninger og godkjenning av grader.

Utvalget vedtok å gi sekretariatet i oppdrag å utarbeide en betenkning over medlemsforslaget om Nordisk universitet for videre debatt i september.

Sprogdiskussionen i Nordisk Råd nærmer sig en afgørelse

Ifølge Nordisk Råds forretningsorden fra 2012 betragtes de nordiske sprog som ligeværdige på rådets møder. Ifølge den nuværende ordning er arbejdssprogene, både på rådets møder og inden for sekretariatet, dansk, norsk og svensk. Tolkning til finsk og islandsk arrangeres ved behov. Alle centrale dokumenter oversættes til finsk og islandsk. 

Spørgsmålet om arbejdssprogene blev aktuelt, efter de finske og islandske delegationer i efteråret 2016 fremlagde et forslag om, at også finsk og islandsk bliver arbejdssprog. Sagen er tidligere blevet diskuteret i Præsidiet og blev også behandlet under sessionen i Helsingfors i 2017. Her blev det besluttet, at der skulle udarbejdes en ny fremstilling af sagen med henblik på en afgørelse på sessionen i 2018. Dagens diskussion i Præsidiet var en del af denne forberedelsesproces.

- Vi lægger stor vægt på, at vi får en teknisk og praktisk løsning, som gør, at alle deltagere fra de forskellige lande føler sig inkluderede og kan sætte sig ind i de sager, som bliver behandlet, på deres eget modersmål. Det er også godt for debatten, at man kan deltager på sit eget modersmål, siger Nordisk Råds præsident, Michael Tetzschner fra Norge. 

De argumenter, som er blevet fremhævet i debatten, har drejet sig om demokrati og ligeværdighed, men også om de økonomiske konsekvenser, som en udvidelse af antallet af arbejdssprog vil få. 

Behovet for tolkning på Nordisk Råds møder er steget med næsten 30 procent mellem årene 2005 og 2017 som en konsekvens af, at sprogkundskaberne inden for de skandinaviske sprog er blevet dårligere i Finland og Island. Mængden af oversatte dokumenter er også vokset betydeligt i løbet af det seneste årti.

Præsidiet tager afstand fra tanken om at løse problemet ved at indføre engelsk som et fælles sprog. 

Tuff process men bra effekt att flytta statliga jobb

Det skapar ofta hård debatt. Och det har ett pris i form av tillfälligt minskad produktivitet och kompetensförlust. Men utlokaliseringen är värd priset, eftersom den kan medverka till att höja utbildningsnivån, förbättra arbetsmarknaden och medverka till att folk kan bo i hela landet.

Den erfarenheten delar flera av de nordiska regionalministrarna som diskuterade frågan vid sitt ministerråd i Haparanda den 27 juni.  

8000 jobb flyttas från Köpenhamnsområdet

Danmark genomför i år den andra vågen av utflyttning av statliga jobb till regioner utanför Köpenhamnsområdet. Runt 4000 jobb flyttas till 49 städer med syfte att stärka den regionala utvecklingen i Danmark. Den tidigare vågen skedde 2015, när 3800 jobb flyttades från Köpenhamnsregionen till 38  städer i andra delar av landet.

Den svenska regeringen har utlokaliserat 2000 statliga jobb under mandatperioden, och har följt utvecklingen i Danmark med stort intresse. 

Sigmund Lubanski, vicedirektör vid Erhvervsstyrelsen i Danmark, berättar att cirka en fjärdedel av de tidigare medarbetarna hittills har följt med när arbetsplatserna flyttats. Det har bland annat förlängt handläggningstiderna på några av de utflyttade myndigheterna, eftersom personalen varit oerfaren.

Kompetens finns i hela landet

- Men det är övergående problem. Utflyttningen av statliga jobb bidrar till att kompetens stannar kvar på landsbygden. Och den goda trenden har förstärkts genom att vi också utlokaliserat vissa utbildningar, säger Sigmund Lubanski.

Norge är det land som har längst erfarenhet av att förlägga myndigheter och ämbetsverk till glesbygden, där de medverkat till att folk kunnat bo kvar, till att upprätthålla en grundläggande service, och till att skapa en bättre arbetsmarknad.  

Jon Georg Dale, lantbruks- och matminister i Norge, berättar också han om effektivitets- och kompetenstapp under en period, och kritik från dem vars arbetsplatser flyttas.

Krävs politiskt mod

-  Då krävs det politiskt mod och vilja över tid. Därför är det naturligtvis en stor fördel att lägga nya statliga verksamheter ute i landet redan från början, säger han.

Island har inte utlokaliserat statliga jobb i någon större skala, utan tvärtom uppmuntrat en centralisering till Reykjavik. Nu har man börjat tänka om, men den stora regionalpolitiska satsningen handlar om att bygga ut fibernätet till alla hushåll på Island.

Island satsar på fiber

- Den enda reella regionalpolitik vi har fört tidigare, har varit att få människor att flytta till Reykjavik. Men nu tänker vi att alla måste kunna bo var de vill. Om hela Island ska vara starkt, ska alla ha samma möjlighet till vård, jobb och utbildning, oavsett var de bor, säger Sigurdur Ingi Jóhannsson.

 

De nordiske lande bør udvikle et fælles ligelønscertifikat

- I Norden er vi meget langt fremme, når de gælder ligestilling i forhold til andre steder i verden, men vi er ikke i mål endnu, siger formand for Nordisk Råds Velfærdsudvalg, Bente Stein Mathisen. Derfor har Nordisk Råd på initiativ af den socialdemokratiske gruppe besluttet at anbefale de nordiske regeringer i samarbejde med arbejdsmarkedets parter at:

•    Udvikle et fælles nordisk ligelønscertifikat
•    Arbejde for at mindske kønssegregation på arbejdsmarkedet
•    Mindske kønsopdelt uddannelsesvalg
•    Øge mulighederne for at gå fra deltids- til fuldtidsarbejde.

Ligestilling udspringer fra en fælles nordisk ideologi om velfærd og er et bærende element i den nordiske model om velfærdstatens udformning. Alligevel peger flere nordiske udredninger på, at udviklingen af ligestillingsområdet i Norden går for langsomt. Norden kæmper stadig med et kønsopdelt arbejdsmarked, og der er brug for at formulere nye tiltag på området. På Island er der indført et ligelønscertifikat som et konkret tiltag, hvilket har inspireret Nordisk Råds Velfærdsudvalg til at foreslå en fælles Nordisk certificering.

Island har taget kampen til et nyt niveau

Tilbage i april 2018 besøgte velfærdsudvalget Centeret for Ligestilling på Island, som håndterer Ligelønscertificeringen i landet. Her kunne centeret fortælle, at Island de seneste mange år har arbejdet målrettet mod at få bugt med uligheden mellem køn på arbejdsmarkedet og manglende ligeløn mellem mænd og kvinder. Seneste initiativ har taget kampen for ligestilling på arbejdsmarkedet til et nyt niveau. Alltinget på Island har nemlig fra 1. januar 2018 lovgivet omkring ligelønscertifikatet. Konkret betyder det, at arbejdspladser med mere end 25 medarbejdere skal kunne dokumentere en plan for deres sikring af ligeløn over for Centeret for Ligestilling. Før 2018 var dette i en årrække frivilligt. Opfylder arbejdspladsen kravene, får den tildelt Ligelønscertificering. Den kan arbejdspladsen fx benytte til at synliggøre deres sociale ansvarlighed over for kunder, samarbejdsparter samt nuværende og potentielle medarbejdere.  

Hvis en fælles Nordisk ligelønscertificering bliver indført i Norden, har vi en forventning om, at det vil mindske løngabet mellem kvinder og mænd, og motivere flere brancher til at arbejde proaktivt med at skabe lighed på arbejdsmarkedet

 

 

 

 

Gevinst for individet og for samfundet

- Hvis en fælles Nordisk ligelønscertificering bliver indført i Norden, har vi en forventning om, at det vil mindske løngabet mellem kvinder og mænd, og motivere flere brancher til at arbejde proaktivt med at skabe lighed på arbejdsmarkedet, siger det islandske medlem af Velfærdsudvalget Steinunn Þóra Árnadóttir. Ud over at det gavner individet, så vil det også have en positiv effekt på samfundsøkonomien. Tal fra en ny OECD rapport om ligestilling dokumenterer fordelen ved ligestilling på arbejdsmarkedet. Fx viser rapporten, at hvis kvinder arbejder ligeså meget som mænd, kan BNP stige med 15 til 30 procent.

Download rapporten her




15 insatser som boostar bioekonomins business

Runt om i Norden investerar djärva entreprenörer och eldsjälar i industrier som på helt nya sätt förädlar råvaror och restprodukter från skogen, havet och lantbruket.

Trä blir textil, fiskavfall blir kosmetik och skörderester och matavfall blir klimatvänliga alternativ till diesel och bensin.  

De nya spirande företagen kan bli huvudspelare i en allt starkare bioekonomi – om de får rätt politisk och ekonomisk uppbackning.  

Ny era i bioekonomin

På sitt möte i svenska Haparanda idag tog de nordiska ministrarna för fiske och vattenbruk, jordbruk, livsmedel och skogsbruk en handlingsplan med 15 insatser för att stödja bioekonomins nya företag.

- Vi står inför en ny era av bioekonomi där nya branscher kan uppstå och jobb skapas. Om vi gör på rätt sätt kan näringarna inom jord- och skog, fiske och vattenbruk dra stor nytta av att biomassan uppgraderas till mer värdefulla produkter, sa Sven-Erik Bucht, Sveriges landsbygdsminister.

Skog och hav har nyckelroller

Sven-Erik Bucht hade bjudit de nordiska ministerkollegorna till sin hemstad Haparanda, där samtidigt ett internationellt skogsmöte med representanter för världens skogsrikaste länder pågår.

Skogen har en nyckelroll i den snabbt växande bioekonomin, vid sidan av fiske och jordbruk.  Norden står för 30 procent av Europas skogsbruksproduktion och 50 procent av Europas havsskördar.

Konkurrenskraft och hållbarhet

Det är experterna i den nordiska bioekonomipanelen som identifierat de åtgärder som kan bidra till en konkurrenskraftig, lönsam och hållbar bioenergi. Åtgärderna kan sorteras in under tre huvudspår: Att innovera, accelerera och skapa nätverk.

Syftet med handlingsplanen är att underlätta övergången från traditionellt jord- och skogsbruk till tekniskt avancerade industrier som använder biomassan resurseffektivt.

Större nordisk marknad

Handlingsplanen tar sikte på områden där länderna har nytta av samverkan, som att ordna utbildningar för unga människor på landsbygden, finansiera forskning och bygga en större nordisk hemmamarknad.   

Länderna kan också samverka för att öka sin förhandlingsstyrka i EU och FN-systemet för att främja en hållbar bioekonomi.  

 

Här finns handlinsplanen: 15 åtgärdspunkter för en hållbar förändring

Möt några av bioekonomins eldsjälar här: Made of Courage

 

Nordisk Råd sætter pantsagen i bero – men kun midlertidigt

– Det er rystende, at de nordiske regeringer ikke er interesserede i at arbejde for et grænseoverskridende pantsystem i Norden, samtidig med at EU lægger op til mere og mere omfattende pantsystemer som en del af sin cirkulære strategi, siger Thomas Finnborg, svensk medlem af Den Konservative Gruppe i Nordisk Råd og ordfører for pantspørgsmål i udvalget.

Ifølge et aktuelt lovforslag fra Europa-Kommissionen skal alle medlemslande i EU indsamle 90 procent af deres plastflasker i 2025. Inden for rammerne af unionens nye plaststrategi anbefaler Europa-Kommissionen desuden, at der implementeres pantsystemer i alle EU-lande.

– Det burde være et stærkt incitament til, at de nordiske regeringer forholder sig proaktivt til de grænseoverskridende pantløsninger og dermed fungerer som forbilleder for andre grænseregioner i Europa. Hvis flere lande indfører pantsystemer, vil grænseproblematikken for pantflasker også opstå andre steder i Europa, siger Karin Gaardsted, medlem af Den Socialdemokratiske Gruppe og viceordfører for Udvalget for et Holdbart Norden.

Retursystem uden pant er ikke nok

Alle nordiske landes retursystemer modtager i dag privatimporterede dåser og flasker. Dog får forbrugeren ikke pant for dem. Nordisk Råd har tidligere fået afslag på en række rekommandationer, som med forskellige indfaldsvinkler taler for pant på privatimporterede dåser og flasker.

I forbindelse med den aktuelle rekommandation havde rådet ønsket en øget indsamlingskapacitet, når det gælder privatimporterede flasker og dåser i grænseområderne. Rådet anbefaler også, at regeringerne undersøger muligheden for at udvide pantsystemet, så det også omfatter andre produkter. Regeringerne giver udtryk for, at dette allerede er gjort i tilstrækkelig grad.

Suzanne Svensson, svensk repræsentant for Den Socialdemokratiske Gruppe, konstaterer, at alt ikke behøver at ske på en gang, så længe et fællesnordisk pantsystem kan realiseres på sigt.

– Alle PET-flasker, som smides ud i vores hav- eller landområder, vil langsomt men sikkert nedbrydes til mikroplast. Norden har aktivt kæmpet for pantsystemet, som bremser denne tikkende miljøbombe, og det bør Norden også gøre i fremtiden. Hvis bilaterale aftaler mellem landene er vejen frem, er det den vej, vi må gå, siger Svensson.

Udvalget for et Holdbart Norden mødtes i Tromsø den 25.-26. juni. Mødets hovedtemaer var bæredygtigt forbrug og bæredygtig produktion, herunder genanvendelse af plast, pantspørgsmål og bæredygtig turisme.

 

Nordiska rådet låter pantfrågan bero – men bara för tillfället

– Att de nordiska regeringarna inte är intresserade av att främja en gränsöverskridande pantordning i Norden, samtidigt som EU lägger upp till allt mer utbredda pantordningar som en del av sin cirkulära strategi, gör mig rätt upprörd, säger Thomas Finnborg, svensk medlem av Nordiska rådets konservativa grupp och hållbarhetsutskottets rapportör för pantärenden.

Enligt ett aktuellt lagförslag från Europeiska kommissionen ska alla medlemsländer i EU samla in 90 procent av sina plastflaskor år 2025. Inom ramen för unionens nya plaststrategi förespråkar kommissionen också att pantsystem implementeras i alla EU-länder.

– Det här borde vara ett kraftigt incitament för de nordiska regeringarna att ta ett proaktivt grepp på de gränsöverskridande pantlösningarna och agera förebild för andra gränsregioner i Europa. Om fler länder inför pantordningar kommer ju gränsproblematiken med pantflaskor att uppstå också på andra håll i Europa, säger socialdemokratiska gruppens Karin Gaardsted, vice ordförande i utskottet för ett hållbart Norden.

Retursystem utan pant inte nog

Alla nordiska länders retursystem tar emot privatimporterade burkar och flaskor i dag, men utan att konsumenten erhåller pant. Nordiska rådet har tidigare fått back på en rad rekommendationer som med olika infallsvinklar förespråkat pant för privatimporterade dryckesemballage.

I den aktuella rekommendationen hade rådet velat se en ökad insamlingskapacitet för privatimporterade flaskor och burkar i gränsområdena. Regeringarna rekommenderades också undersöka möjligheten till att utöka pantsystemet till andra produkter, något som regeringarna själva ger uttryck för att redan gjorts i tillräcklig grad.

Suzanne Svensson, svensk representant för den socialdemokratiska gruppen, konstaterar att allt inte behöver ske på en gång, bara en samnordisk pantordning kan bli verklighet på sikt.

– Alla PET-flaskor som skräpar ner våra hav- och landmiljöer bryts sakta men säkert ner till mikroplaster. Norden har gått i bräschen för pantsystemet, som stävjar den här tickande miljöbomben, och borde också göra det framöver. Om det är bilaterala avtal länderna emellan som är vägen framåt, gör i så fall det, säger Svensson.

Nordiska rådets hållbarhetsutskott möts i Tromsø den 25-26 juni med hållbar konsumtion och produktion, härunder plaståtervinning, pantfrågor och hållbar turism, som huvudtema.

 

Lovændringer styrker nordboernes bevægelighed

Grænsehindringsrådet har fået en flyvende start på 2018, og arbejdet har resulteret i, at landene har fjernet ni hindringer for den frie bevægelighed.

Eva Tarselius Hallgren, Grænsehindringsrådets svenske ordfører, glæder sig over, at tre hindringer, som vedrører dagpenge, bliver løst gennem lovændringer i Sverige denne sommer.

Mere tryghed for pendlere

– Hindringer på arbejdsmarkedet og på erhvervsområdet har højeste prioritet i Grænsehindringsrådets arbejde. For pendlere er det yderst vigtigt ikke at komme i klemme mellem landenes forskellige dagpengeregler, siger Eva Tarselius Hallgren.

Blandt andet vil personer, som er fyldt 64 år, også kunne blive medlemmer af svenske a-kasser. Disse har tidligere haft en aldersgrænse. Personer, som har haft en kortere afbrydelse af medlemskabet af en svensk a-kasse, vil heller ikke længere miste dagpengeretten.

Desuden kan fiskebilen i Pajala og andre "food trucks" efter en regelændring opsøge nye kunder på den finske side af grænsen.

Stærkt mandat gav resultat

Ved indgangen til 2018 fik Grænsehindringsrådet et udvidet mandat af de nordiske samarbejdsministre. Rådets nationale repræsentanter fik blandt andet udvidede beføjelser til at indkalde relevante ministre, myndigheder og virksomhedsområder, som kan bidrage til at løse grænsehindringerne.

Og det har givet resultat, bekræfter Eva Tarselius Hallgren.

– Med det styrkede mandat i ryggen har vi kunnet presse mere på, og vi har været i stand til at arbejde tættere sammen med ministre og netværk. Vi har desuden sat en deadline for de 30 grænsehindringer, som stadig er uløste, og vi har virkelig arbejdet hårdt for at få dem løst, siger hun.

 

Løste grænshindringer i det første halvår af 2018
  1. Svenskeres mulighed for at melde sig ind i en a-kasse efter de er fyldt 64 år.
  2. Ledige svenskere har hidtil kunnet miste dagpengeretten, hvis de har ansøgt om medlemskab af en forkert a-kasse og dermed har haft en afbrydelse af medlemskabet.
  3. Arbejdstagere, som af andre årsager har haft afbrydelser af medlemskabet af en svensk a-kasse, har risikeret at miste dagpengeretten.
  4. Et mobilt fødevarelokale har hidtil ikke været godkendt som første ankomststed for animalske fødevarer, som importeres til Finland.
  5. Anerkendelse af forældreskab for personer af sammen køn. Problemet har eksisteret ved flytning til Finland og Sverige, men det er endnu ikke løst for Sveriges vedkommende.
  6. Krav om udskiftning af udenlandske kørekort i Danmark.                                                             
  7. Unge finner kan få praktikophold i studietiden i et andet nordisk land.
  8. Godtgørelse for patientrejser mellem Norge, Finland og Sverige (grænsehindringen er dog ikke løst for Sveriges vedkommende).       
  9. Ret til førerhund i forbindelse med rejser.   

Læs mere om disse grænsehindringer, samt endnu ikke løste hindringer, i Grænsehindringsrådets årsrapport 2017.                                                                                    

                                          

 

Lagändringar stärker nordbornas rörlighet

Det nordiska Gränshinderrådet har rivstartat 2018 och lyckats verka för att länderna undanröjt nio hinder för den fria rörligheten.

Eva Tarselius Hallgren, Gränshinderrådets svenska ordförande, är nöjd med att tre hinder som rör arbetslöshetsförsäkringen blir lösta genom lagändringar i Sverige vid halvårsskiftet.

Tryggare för arbetspendlare

- Hinder på arbetsmarknadsområdet och för näringslivet har högsta prioritet i Gränshinderrådets arbete. För dem som arbetspendlar är det jätteviktigt att inte komma i kläm mellan ländernas olika regler kring arbetslöshetsersättning, säger Eva Tarselius Hallgren.

Bland annat kommer även de som fyllt 64 år kunna få inträde i den svenska arbetslöshetskassan som tidigare haft en åldergräns. Och den som fått ett kortare glapp i medlemsperioden i svensk arbetslöshetskassa behöver inte få miste om den inkomstrelaterade ersättningen.

Dessutom kan fiskbilen i Pajala och andra ”food trucks” efter en regeländring söka upp nya kunder på den finska sidan gränsen.

Stärkt mandat gav resultat

Inför 2018 fick Gränshinderrådet ett utökat mandat av de nordiska samarbetsministrarna. Rådets nationella representanter fick bland annat större befogenheter att kalla till möten med berörda ministrar, myndigheter och departement som kan bidra till att lösa gränshindren.

Och det har gett resultat, bekräftar Eva Tarselius Hallgren.

- Med det stärkta mandatet i ryggen har vi kunnat driva på hårdare och jobba tätare med ministrar och nätverk. Vi har dessutom satt en deadline för de 30 gränshinder som fanns kvar olösta sedan tidigare och verkligen ansträngt oss för att få dem avklarade, säger hon.

 

Lösta gränshinder under första halvåret 2018:
  1. Möjligheten för svenskar att få inträde i arbetslöshetskassa efter att han eller hon har fyllt 64 år.
  2. Arbetslösa svenskar har kunnat förlora rätten till inkomstrelaterad ersättning om de ansökt om medlemskap i fel A-kassa och därmed fått ett glapp i sin medlemsperiod
  3. Arbetstagare som av andra skäl fått glapp i medlemsperioden i svensk arbetslöshetskassa har riskerat mista den inkomstrelaterade ersättningen
  4. En mobil livsmedelslokal  har inte tillåtits fungera som första ankomstplats för animaliska livsmedel som importeras till Finland.
  5. Erkännande av föräldraskap för familjer med samkönade föräldrar. Problemet har gällt när man flyttar till Finland och Sverige , men är ännu inte löst för Sveriges del.
  6. Krav på utbyte av utländska körkort i Danmark                                                             
  7. Finska ungdomar kan få göra praktik under studietiden i ett annat nordiskt land
  8. Ersättning för patientresa mellan Norge, Finland och Sverige  (gränshindret är dock inte löst för Sveriges del)       
  9. Rätt till ledarhund vid resa   

Läs mer om dessa gränshinder och dem som återstår att lösa, i Gränshinderrådets årsrapport 2017                                                                                    

                                          

 

Reformeret samarbejde skaber mere nordisk nytte

Evalueringen kan ses som et supplement til og en bekræftelse af resultaterne af en tidligere undersøgelse, hvor indbyggere i hele Norden vurderede samarbejdet. Den helt nye evaluering bygger på interview med politikere, embedsmænd og andre interessenter – dvs. personer, som arbejder tæt på eller inden for Nordisk Ministerråd. Denne gang evalueres den reformproces, som Nordisk Ministerråd har gennemgået i løbet af de seneste 4 år.

Alt i alt kan man sige, at forandringerne generelt får virkelig gode vurderinger.

Vi havde et oprigtigt ønske om at komme væk fra en ensidig rolle som mødearrangør

– Vores mål var et mere politisk relevant samarbejde med et effektivt sekretariat, som støtter politikerne i deres arbejde med centrale politiske spørgsmål og i at skabe nordisk nytte for nordboerne, siger generalsekretær Dagfinn Høybråten. Vi havde et oprigtigt ønske om at komme væk fra en ensidig rolle som mødearrangør, tilføjer han.

Evalueringen viser, at denne ambition er blevet indfriet. Et af de vigtigste positive resultater er de sektorspecifikke strategiske analyser, som uafhængige eksperter har udarbejdet for Nordisk Ministerråd i de senere år. Analyserne har præget den politiske dagsorden på de områder, som er blevet undersøgt: sundhed, arbejdsmarked, energi, miljø og nu senest den nordiske velfærdsmodel. Flere konkrete beslutninger i de senere år har deres oprindelse i de forslag, som blev fremlagt i analyserne.

De seneste fem år af samarbejdet er i øvrigt karakteriseret ved en effektivisering. Samtidig med at det nordiske budget er blevet reduceret, har ministerrådet indledt et samarbejde på områder som samfundssikkerhed og integration, global bæredygtighed, digitalisering samt profilering af Norden som region.

Diskussionen om reformer kommer uden tvivl til at fortsætte.

 

- Generalsekretæren har været en drivkraft i dette vigtige reformarbejde. Resultatet er positivt, siger Sveriges samarbejdsminister og udenrigsminister, Margot Wallström. Men det er vigtigt at huske på, at dette reformarbejde kun begyndelsen på en længere proces, tilføjer hun. Diskussionen om reformer kommer uden tvivl til at fortsætte. 


Evalueringen er udarbejdet af kommunikationsbureauet Resonans Kommunikation i foråret 2018.

 

 

 

___________________________________________________________________

Konkrete resultater af reformarbejdet

 

 

Strategiske analyser: Det nordiske samarbejde fornyes

Könberg-rapporten om det nordiske sundhedssamarbejde har blandt andet medført et stærkt samarbejde om antibiotikaresistens, specialbehandling, sjældne diagnoser, psykiatri, social ulighed i sundhedsvæsenet samt en udvidelse af samarbejdet på lægemiddelområdet. Samarbejdet har bidraget til bedre sundhedstjenester og lægemidler til nordboerne.
Det fremtidige nordiske sundhedssamarbejde

Nielson-rapporten om samarbejdet på arbejdslivsområdet i Norden har blandt andet resulteret i et ambitiøst forskningsprojekt med fokus på, hvordan vi skal kunne garantere sikre arbejdspladser og gode arbejdsvilkår også i fremtidens globaliserede og teknologisk forandrede nordiske samfund.
14 forslag til det fremtidige nordiske arbejdslivssamarbejde

Ollila-rapporten om det nordiske energisamarbejde har blandt andet medført et stærkt samarbejde i forhold til EU's energiunion, en højere prioritering af nordisk energiforskning og en forbedring af det regionale energisamarbejde i Norden. Det effektiviserede elsamarbejde bidrager til at give nordboerne en billigere og grønnere elektricitet.
Nordisk energisamarbeid: Sterkt i dag – sterkere i morgen

Samarbejde om EU og andre internationale forhold: En stærkere nordisk stemme

Fælles udtalelser påvirker de globale klimaforhandlinger. Et eksempel på dette er de nordiske energiministres fælles erklæring om nordisk lederskab, når det gælder klimavenlige løsninger på G20-mødet i maj 2018.
Nordic Declaration on Clean Energy

Fælles nordiske løsninger påvirker samtalerne inden for EU. Et eksempel på dette er de nordiske samarbejdsministres fælles udtalelse om betydningen af den nordiske model i forbindelse med behandlingen af EU's søjle for sociale rettigheder.

Nordisk profilering og positionering skaber synlighed for nordiske værdier og løsningsmodeller. Det baner også vejen for nordisk eksport. Et eksempel på dette er de nordiske pavilloner på FN's miljøkonferencer i Paris, Marokko, Bonn og på det kommende møde i Katowice samt cirka hundrede profileringsevents rundt om i verden, som er blevet gennemført med støtte fra Nordisk Ministerråd.
De nordiske lande på COP23

Reformen af de nordiske strukturer: Bedre reaktionsevne, hurtigere beslutninger om arbejdsformer, som er knyttet til nye udfordringer

I 2017 blev der nedsat et ad hoc-ministerråd, som i perioden 2017-2020 skal arbejde for, at Norden også er en digital foregangsregion i fremtiden. Samarbejdet fokuserer blandt andet på at gøre det muligt for nordiske borgere at bruge nationale systemer som NemID grænseløst i Norden. Samarbejdet fokuserer også på koordineret udvikling af femte generations trådløse netværk. 5G kan skabe nye løsninger og muligheder, blandt andet inden for transport-, velfærds-, landbrugs- og energisektorerne.
Nordisk Ministerråd for Digitalisering

Umiddelbart efter terrorangrebene i Europa og Norden i 2015 blev der etableret et nordisk samarbejde om demokrati, inklusion og sikkerhed. Samarbejdet fokuserer på sikre byer og erfaringsudveksling i arbejdet mod ekstremisme og radikalisering.
Nordic Safe Cities

I forbindelse med flygtningekrisen i 2015-2016 blev der etableret et nordisk samarbejde om integration af flygtninge og indvandrere. Samarbejdet drejer sig om erfaringsudveksling, for eksempel i arbejdet med at inkludere flygtninge på arbejdsmarkedet.
Nordisk samarbejde om integration

Styrket mobilitet i Norden

Mobilitetsrapporten "Norden – Nye muligheter", som blev præsenteret for de nordiske samarbejdsministre den 20. juni 2018, bliver der skitseret en række områder, hvor ministrene ønsker at styrke samarbejdet for at gøre det lettere for personer og virksomheder at bevæge sig på tværs af landegrænserne. Det gælder både inden for nordisk identitet, sprog, uddannelse, transport, lovgivning, sundhed, digitale løsninger samt arbejds- og erhvervslivet.

– Mobilitet og fri bevægelighed er en af de vigtigste hjørnesten i det nordiske samarbejde. Det er derfor vigtigt, at vi fastholder fokus på fortsat udvikling. Nu skal vi også gøre det lettere for erhvervslivet at etablere sig på tværs af de nordiske lande, siger Dagfinn Høybråten.

Den nordiske mobilitet har siden begyndelsen været individorienteret. Det er blevet lettere og lettere for borgerne at flytte sig. Dette har skabt en bred accept af det nordiske samarbejde blandt borgerne. I en rundspørge blandt nordiske borgere kom det også frem, at mobilitetsspørgsmålet var et af de vigtigste samarbejdsområder.

Norden – nye muligheder

"Norden – Nye muligheter" er skrevet af den tidligere norske ambassadør i Danmark, Ingvard Havnen.

– Der er stadig et potentiale for mere nordisk samarbejde. I min rapport fremfører jeg 16 forslag til at øge mobiliteten og integrationen i Norden. Jeg vil især fremhæve forslaget om, at man skal kunne bruge sit nationale digitale ID i alle de nordiske lande inden udgangen af 2020. Det vil få stor betydning for både borgerne og erhvervslivet, hvis regeringerne kan gennemføre forslaget. Det vil blive en ny milepæl i det nordiske samarbejde, og måske vil det blive lige så vigtigt, som pasunionen var i sin tid. Ved at gøre det lettere for folk at bo, arbejde og studere i andre nordiske lande, vil borgerne få flere muligheder for at realisere deres ønsker og ambitioner, siger Ingvard Havnen.

For at styrke den nordiske identitet og fællesskabsfølelse foreslå Havnen også, at Norden går sammen om at søge om vinter-OL i 2030. Han mener, at Norden som begreb og varemærke vil få en unik international opmærksomhed. Et nordisk OL vil også synliggøre vores værdier.

Mobilitetsrapporten danner grundlag for en handlingsplan for det videre arbejde med mobilitet i Norden. Handlingsplanen skal præsenteres samarbejdsministrene i februar 2019.

 

Helhetsperspektiv krävs för att hållbarhetssäkra kustnäringarna

Slutsatser från studien Biodiversity and ecosystem services in Nordic coastal ecosystems - an IPBES like assessment, gjord på uppdrag av Nordiska ministerrådet, visar på att sociala och kulturella likheter är en styrka i de nordiska länderna, som exempelvis intresset för friluftsliv och turism i kustnära områden. Men för att bibehålla kusten biologiska mångfald bör socio-ekonomiska och kulturella faktorer integreras bättre för att förstå naturens förändringar.

Arbetet med fallstudierna visar att biologisk mångfald och ekosystemtjänster spelar en stor roll för den lokala kulturella identiteten. Fiske och annat nyttjande av biologiska resurser är inte bara ett sätt att få mat på borden, det har en avgörande betydelse för lokalbefolkningens livskvalitet, men är också en bidragande orsak till varför besökare kommer till många områden.

Klimatförändringarna liksom överutnyttjande av kustens resurser har tydliga effekter på ekosystemen och ekosystemtjänsterna. Kemiska föroreningar, eutrofiering, plast, invasiva arter och infrastrukturutveckling är gamla och nya utmaningar som finns i delar av de nordiska kustekosystemen.

Rapporten pekar på att samarbete mellan de nordiska länderna behövs och är viktigt för att förbättra gränsöverskridande planering och förvaltning av våra kustområden.

Arbetet redovisas i volym 1, en generell översikt och volym 2, de geografiska fallstudierna, samt sammanfattningen för beslutsfattare. I volym 1 konstateras bland annat att den ekologiska statusen varierar mellan områden. Den är god i nordöstra Atlanten och Bottenhavet, måttlig i Arkonabassängen och Öresund, men otillfredsställande i Östersjön och Finska viken. I volym 2 redovisas resultaten från de tio fallstudierna.

Projektet är ett samarbete mellan Danmark, Finland, Island, Norge, Färöarna, Grönland, Åland och Sverige där Naturvårdsverket har varit projektledare.

Arbetet är inspirerat av biodiversitetspanelen IPBES (Intergovernmental science-policy Plattform on Biodiversity and Ecosystem Services) och följer IPBES-struktur på rapport som beskriver status och trender i ekosystemet samt sociala och kulturella aspekter viktiga för kustområden.

Ladda ner och läs rapporten

Läs mer om IPBES på www.ipbes.net

Sidor

Prenumerera på vårt nyhetsbrev