Nordisk Samarbejde RSS (Skandinavisk)

Ny OECD-rapport: Så meget øger væksten, hvis kvinder arbejder mere

Udvidet børnepasning, betalt barselsorlov for både mødre og fædre samt muligheden for deltidsarbejde og fleksible arbejdstider har ført til, at der i Norden er næsten lige så høj beskæftigelse blandt kvinder som blandt mænd. Beskæftigelsesgabet er det mindste i hele OECD.

I en ny rapport har OECD på opdrag af Nordisk Ministerråd undersøgt, hvilken effekt denne politik har haft på væksten, og hvad landene kan vinde på at forbedre ligestillingen yderligere. 

Konklusionen er, at de nordiske landes økonomiske udvikling ville ligge 20 år efter det nuværende niveau uden de ligestillingsreformer, som har fået kvinderne ud på arbejdsmarkedet. Fremadrettet består potentialet primært i at mindske andelen af deltidsarbejde blandt kvinder. 

Kraftig stigning gennem 40-50 år

I rapporten kan man blandt andet læse, at kvindernes beskæftigelse i Sverige steg fra 53 til 81 procent mellem 1965 og 1990. Derefter er den faldet en smule, men Sverige ville være 12-13 procent fattigere uden denne udvikling. Den samme samfundsøkonomiske gevinst gør sig gældende i Danmark. I 2016 arbejdede i gennemsnit 72 procent af kvinderne i Norden, men kun 59 procent af kvinderne i OECD.

Der er dog stadig udfordringer at løse i Norden og ikke mindst yderligere vækst at opnå, mener OECD.

Så stort er potentialet

Hvis kønsforskellene er elimineret fuldstændig i år 2040, både hvad angår beskæftigelse og antal arbejdede timer, vil det ifølge rapporten kunne give økonomien et løft på yderligere 15-30 procent årlig vækst i BNP per capita.

Denne vækst i BNP ville gøre indbyggerne rigere svarende til et beløb på 3.300 euro per person i Finland, 37.500 svenske kroner per person i Sverige og 584.300 islandske kroner per person i Island.

Potentialet er størst i Danmark og Norge, hvor BNP ville stige med et beløb svarende til henholdsvis 38.500 danske kroner og 66.400 norske kroner per person. 

Tabellen viser vækstpotentialet i procent: 

Energiløsninger til en grønnere fremtid – nyt nummer af Sustainable Growth the Nordic Way

Læs om resultaterne i den dugfriske analyse Nordic Green to Scale for countries, som gransker, hvordan eksisterende nordiske klimaløsninger kan anvendes i de baltiske lande, Polen og Ukraine til gavn for både økonomi og klima.

Du kan også læse om, hvordan de nordiske landes erfaringer fremmer udviklingen af et integreret elmarked i Etiopien og Østafrika samt om nye teknologier, der fører til negativ CO2-udledning.

"Inkludera männen i jämställdhetsarbetet!"

Mötet ordnades i anslutning till den fjärde internationella konferensen om män och jämställdhet, ICMEO, som Sverige denna gång stod värd för. Också konferensen fokuserade på förändringar av sociala normer och stereotyper som ett sätt att stärka fokuset på män och pojkar i jämställdhetsarbetet.

Sveriges jämställdhetsminister Lena Hallengren poängterade hur viktigt det är att män och pojkar är delaktiga och att maskulinitetsfrågor integreras i jämställdhetsarbetet.

Ändrade mansnormer kan minska våldet

- Att utmana normer för maskulinitet främjar jämställdhet och ger bättre möjligheter för alla. Det här är särskilt viktigt i arbetet med ungdomar. Arbetet för en mer jämställd värld är ett långsiktigt arbete som hela tiden måste gå framåt. Jämställdhet sker inte per automatik, vi måste ständigt arbeta för den. Står vi stilla, är det lätt hänt att det betyder att jämställdheten tar ett steg tillbaka, säger jämställdhetsminister Lena Hallengren.

- Förändrade mansnormer kan ge ett tryggare samhälle med minskat våld, förbättrad hälsa hos medborgarna, mer jämställda relationer och kan dessutom bidra till att luckra upp den könssegregerade arbetsmarknaden. Idag är den könssegregerade arbetsmarknaden i Norden en av förklaringarna till skillnaderna i lön och inkomst mellan kvinnor och män, säger Hallengren.

Alla nordiska länder behandlar i varierande grad området ”män och jämställdhet” i de nationella jämställdhetspolitiska målen och traditionen av att betona att jämställdhet också gäller män har stärkts i Norden. Jämställdhet är en stark profilfråga i Norden och det finns ett intresse i andra länder att dela våra erfarenheter.

Ny rapport om jämställdhetens ekonomiska effekter

Jämställdhet är inte endast en grundpelare i de nordiska välfärdssamhällena eller en rättvise- och demokratifråga, utan också en ekonomisk fråga.

Den nya rapporten som OECD utfört på uppdrag av Nordiska Ministerrådet visar att jämställdheten i Norden har gett en kraftfull BNP-tillväxt för alla nordiska länder. I de nordiska länderna är närmare tre av fyra kvinnor sysselsatta. Ökningen av kvinnors sysselsättning har stått för 10-20 procent av BNP-tillväxten per capita i Norden under de senaste 40-50 åren.

- Om kvinnor i Norden övergick från deltids- till heltidsarbete, skulle det årligen kunna boosta ekonomin med 15-30 i procent tillväxt i BNP per capita, säger Dagfinn Høybråten, generalsekreterare för Nordiska ministerrådet.

OECD rapporten ”Is the Last Mile the Longest?” pekar emellertid på att Norden fortfarande har  problem med en könsuppdelad arbetsmarknad, en kvardröjande löneklyfta mellan kvinnor och män och en sned könsfördelning av deltidsarbete.  

- För att vi ska orka springa också den sista milen så behöves det att vi sätter fokus på maskulinitetsnormen, säger Ålands jämställdhetsminister, lantrådet Katrin Sjögren. 

Männens roll lyfts fram

I det nuvarande nordiska samarbetsprogrammet för jämställdhet 2015–2018 är mäns och pojkars aktiva deltagande i jämställdhetsarbetet ett tvärgående tema. Ett nytt samarbetsprogram ska arbetas fram och träda i kraft den 1 januari 2019. På mötet i Stockholm gav ministrarna sitt stöd till att män och jämställdhet och normer om maskulinitet samt pojkars och mäns aktiva deltagande i arbetet för jämställdhet lyfts fram som ett eget temaområde i samarbetsprogrammet. De tre andra temahelheterna kunde behandla frågor kring framtidens arbetsliv och tillväxt, kring välfärd, hälsa och livskvalitet samt om makt och inflytande.

Nordiska jämställdhetsministrar vill inkludera män och pojkar i jämställdhetsarbetet

Det här var essensen i den diskussion som de nordiska jämställdhetsministrarna förde under sitt möte i Stockholm den 16 maj. Mötet ordnades i anslutning till den fjärde internationella konferensen om män och jämställdhet, ICMEO, som Sverige denna gång stod värd för. Också konferensen fokuserade på förändringar av sociala normer och stereotyper som ett sätt att stärka fokuset på män och pojkar och deras roll i jämställdhetsarbetet.

Sveriges jämställdhetsminister Lena Hallengren poängterade hur viktigt det är att män och pojkar är delaktiga i jämställdhetsarbetet och att maskulinitetsfrågor integreras i det ordinarie jämställdhetsarbetet.

- Att utmana normer för maskulinitet främjar jämställdhet och ger bättre möjligheter för alla. Det här är särskilt viktigt i arbetet med ungdomar. Arbetet för en mer jämställd värld är ett långsiktigt arbete som hela tiden måste gå framåt. Jämställdhet sker inte per automatik, vi måste ständigt arbeta för den. Står vi stilla, är det lätt hänt att det betyder att jämställdheten tar ett steg tillbaka, säger jämställdhetsminister Lena Hallengren.

- Förändrade mansnormer kan ge ett tryggare samhälle med minskat våld, förbättrad hälsa hos medborgarna, mer jämställda relationer och kan dessutom bidra till att luckra upp den könssegregerade arbetsmarknaden. Idag är den könssegregerade arbetsmarknaden i Norden en av förklaringarna till skillnaderna i lön och inkomst mellan kvinnor och män, säger Hallengren.

Alla nordiska länder behandlar i varierande grad området ”män och jämställdhet” i de nationella jämställdhetspolitiska målen och traditionen av att betona att jämställdhet också gäller män har stärkts i Norden. Jämställdhet är en stark profilfråga i Norden och det finns ett intresse i andra länder av att få information om våra erfarenheter av arbetet med jämställdhet. Jämställdhet är inte endast en grundpelare i de nordiska välfärdssamhällena eller en rättvise- och demokratifråga, utan också en ekonomisk fråga.

Den nya rapporten som OECD utfört på uppdrag av Nordiska Ministerrådet ger vid handen att jämställdheten i Norden har gett en kraftfull BNP-tillväxt för alla nordiska länder. I de nordiska länderna står närmare åtta av tio kvinnor till arbetsmarknadens förfogande. Ökningen av kvinnors sysselsättning har stått för 10-20 procent av BNP-tillväxten per capita i Norden under de senaste 40-50 åren.

- Om kvinnor i Norden övergick från deltids- till heltidsarbete, skulle det årligen kunna boosta ekonomin med 15-30 i procent tillväxt i BNP per capita, säger Dagfinn Høybråten, generalsekreterare för Nordiska ministerrådet.

OECD rapporten ”Is the Last Mile the Longest?” pekar emellertid på att Norden fortfarande har  problem med en könsuppdelad arbetsmarknad, en kvardröjande löneklyfta mellan kvinnor och män och en sned könsfördelning av deltidsarbete.  

- För att vi ska orka springa också den sista milen så behöves det att vi sätter fokus på maskulinitetsnormen, säger Ålands jämställdhetsminister, lantrådet Katrin Sjögren. 

I det nuvarande nordiska samarbetsprogrammet för jämställdhet 2015–2018 är mäns och pojkars aktiva deltagande i jämställdhetsarbetet ett tvärgående tema. Ett nytt samarbetsprogram ska arbetas fram och träda i kraft den 1 januari 2019. På mötet i Stockholm gav ministrarna sitt stöd till att män och jämställdhet och normer om maskulinitet samt pojkars och mäns aktiva deltagande i arbetet för jämställdhet lyfts fram som ett eget temaområde i samarbetsprogrammet. De tre andra temahelheterna kunde behandla frågor kring framtidens arbetsliv och tillväxt, kring välfärd, hälsa och livskvalitet samt om makt och inflytande.

ReGeneration2030 samlar unga från Norden och Östersjöländerna för en hållbar utveckling

Initiativet bakom ungdomsmötet, ReGeneration2030, är skapat av och för ungdomar i Norden och Östersjöländerna. Målet är att skapa en rörelse för en hållbar utveckling där lösningar diskuteras över generationsgränserna och de unga leder samtalet.

Nordiska ministerrådet, vars treåriga hållbarhetsprogram Generation 2030 har ett genomgående fokus på ungdomar, är initiativets huvudfinansiär. Med programmet riktar ministerrådet också ljuset mot hållbar konsumtion och produktion, det område som identifierats som Nordens största utmaning i uppnåendet av hållbarhetsmålen.

– Det ligger ett stort mervärde i att unga från hela regionen träffas och organiserar sig och från Nordiska ministerrådets sida är vi stolta över att ha gjort ReGeneration2030 möjligt. Det är också väldigt fint att ungdomsmötet samlat så många organisationer från Norden och Östersjöregionen som stöttar upp om evenemanget. Vi behöver skapa en genuin dialog mellan ungdomar och politiker – i den bemärkelsen är vi alla Generation 2030, säger Nordiska ministerrådets generalsekreterare Dagfinn Høybråten.

Ungdomsmötet Regeneration 2030 Summit är det första i sitt slag. Tanken är att mötet ska bli ett årligt återkommande evenemang där 15–29-åringar möts, diskuterar, delar erfarenheter, reflekterar och agerar tillsammans. Deltagarna får tillfälle att diskutera de globala hållbarhetsmålen med nyckelaktörer inom hållbar utveckling med målet att skapa verktyg och finna brännpunkter för samarbete över landsgränserna.

Ungdomsmötets fokus, hållbarhetsmål 12 om hållbar konsumtion och produktion triggar en utveckling med potential att skapa framdrift också inom de övriga hållbarhetsmålen.

Även om Norden och Östersjöregionen på många områden är starka inom hållbar utveckling är hållbar konsumtion och produktion ett av de områden där vi har mest att göra. Det kräver nya sätt att tänka och leva, och vi tror att de unga är i en nyckelroll då vi ska skapa nya lösningar som tar oss från business-as-usual till en etisk och ansvarsfull konsumtion och produktion av varor och tjänster, säger Linnéa Lundmark från SDSN Youth, medlem av styrgruppen bakom ReGeneration2030.

Ungdomsmötet ska resultera i ett manifest och en handlingsplan för implementering av de lösningar som mötet kommit fram till. Resultaten förs fram till beslutsfattarna genom Nordiska ministerrådet och Östersjöstaternas råd (CBSS), som också fungerar som en av aktörerna bakom mötet. Fram till följande ungdomsmöte sker uppföljningen i form av mindre evenemang. Den löpande diskussionen kanaliseras till en digital plattform.

ReGeneration2030-nätverket växer ständigt och välkomnar nya partners från de berörda länderna. Närmare information om partnerstrukturen finns på webbplatsen www.regeneration2030.org

Nordiske ministre: Virksomhedernes rapportering skal forenkles

Dette er en del af målet med projektet Nordic Smart Government 3.0, som de nordiske erhvervsministre søsatte på et møde i Stockholm den 15. maj. Projektet løber over to år, og hensigten er at skabe en transparent og digital nordisk region, hvor små og mellemstore virksomheder kan udveksle data i realtid på en sikker måde. Det gælder både dataudveksling mellem virksomheder og mellem virksomheder og myndigheder.

Systemet giver også virksomhederne helt nye muligheder for at indhente kreditoplysninger om hinanden i realtid, hvilket skaber øget transparens og gør det nemmere for virksomhederne at samarbejde med hinanden. Dataudvekslingen skal desuden kunne foregå på tværs af de nordiske landegrænser, og det forventes, at dette vil styrke innovationskraften i hele Norden.

Nordic Smart Government er et af de vigtigste nordiske samarbejdsprojekter i erhvervssektoren i perioden 2018-2020. Arbejdet med forenkling gennem digitalisering vil skabe unikke muligheder for at rapportere og få adgang til økonomiske data i realtid. Et af de vigtigste projekter

– Nordic Smart Government er et af de vigtigste nordiske samarbejdsprojekter i erhvervssektoren i perioden 2018-2020. Arbejdet med forenkling gennem digitalisering vil skabe unikke muligheder for at rapportere og få adgang til økonomiske data i realtid. I og med at hele Norden er inkluderet, vil vores virksomheders marked vokse markant, siger Sveriges erhvervs- og innovationsminister Mikael Damberg, som er formand for de nordiske erhvervsministre i 2018.

I dag er det vanskeligt at få adgang til aktuelle finansielle informationer om små og mellemstore virksomheder, eftersom den eneste kilde til information ofte er deres årsregnskab, som kan indeholde forældede data. Når systemet automatiseres, skal det være muligt at få aktuel information om en virksomheds økonomiske situation på en sikker måde.

Forventes at være milliarder værd

Ifølge helt dugfriske beregninger fra Ernst&Young; har muligheden for automatisk deling af økonomiske og finansielle data en potentiel værdi på 250 milliarder norske kroner årligt fra 2027 i hele Norden.

Nordic Innovation, en institution i Oslo under Nordisk Ministerråd, bidrager med 28,5 millioner norske kroner til Nordic Smart Government 3.0. Projektet løber indtil udgangen af april 2020. Tanken er, at systemet derefter skal implementeres i landene.

– Nordic Smart Government støtter de nordiske statsministres vision om, at Norden skal være verdens mest integrerede region. Projektet bidrager også til at gøre Norden til en international foregangsregion, og satsningen kan desuden hjælpe EU godt på vej mod et virksomhedsklima med øget konkurrenceevne, innovation og vækst, siger Nordisk Ministerråds generalsekretær Dagfinn Høybråten.

Projektet er den nordiske erhvervssektors vigtigste bidrag til den nordisk-baltiske ministerdeklaration Digital North, som blev vedtaget i april 2017. Nordic Smart Government 3.0 bygger videre på tidligere samarbejdsindsatser i 2016-2018, hvor en arbejdsgruppe nedsat af landenes registermyndigheder lagde grunden til det nuværende samarbejde.

Kunstig intelligens på dagsordenen

På mødet i Stockholm besluttede ministrene også at styrke samarbejdet om kunstig intelligens og smart transport.

På transportsiden udtrykte ministrene deres støtte til et initiativ, der handler om grøn, digitaliseret og konkurrencedygtig transport og mobilitet. Udgangspunktet er, at de nordiske lande skal kunne sammenkoble systemer til transport af mennesker, varer og aktiver samt udveksle data med henblik på at udnytte hinandens kompetencer og nå de globale bæredygtighedsmål.

Norden kan bli en av vinnarna i framtidens arbetsliv

Erik Dølvik leder forskningsprojektet som de nordiska arbetsmarknadsministrarna lanserade i slutet av förra året. 30 forskare från forskningsstiftelsen Fafo och sju nordiska universitet ska se närmare på hur arbetslivet förändras av bland annat robotar, artificiell intelligens, globalisering och plattformsföretag.

Trots att förändringstakten ökar, är Jon Erik Dølvik en luttrad arbetslivsforskare. När han talar på konferensen om Framtidens arbetsliv, som Nordiska ministerrådet arrangerar i Stockholm den 15-16 maj tillsammans med arbetsmarknadsdepartementet, har han ett budskap:

–  Jag kommer att varna mot att se utvecklingen för endimensionellt och bli bländad av vad som kan uppnås på enskilda verksamheter med den senaste tekniken. Det finns många andra krafter och mekanismer som påverkar omvandlingen av arbetslivet i stort, säger han.

Vilka är drivkrafterna?

Efter sommaren kommer forskningsgruppen med sin första rapport. Den handlar om vilka de viktigaste drivkrafterna är.

– Drivkrafterna verkar inte alla i samma riktning. På grund av olika institutioner och olik politik kommer de att få olika konsekvenser i olika länder. Ta taxitjänsten Uber, till exempel. Där har de nordiska länderna lagstiftat på olika sätt. Det blir mycket intressant att se vad som sker på det området.

Samtidigt finns det skillnader jämfört med tidigare industriella revolutioner. Varje gång har det varnats för att maskinerna kommer ta jobben ifrån oss, men på något sätt har efterfrågan på andra tjänster och varor gjort att allt fler är sysselsatta. Men kommer det fortsätta?

– Vi har fått en teknik där kostnaden att framställa ytterligare en vara är minimal. Har man väl gjort en digital bok, till exempel, kostar det nästan ingenting att producera en kopia av den.

Det handlar om att arbetsmarknadens parter och regeringar hittar den rätta balansen, så att vi utvecklar bättre utbildningsprogram och har tillräckligt med resurser att investera i kompetens. Då kan vi utnyttja tekniken till att bli mer produktiva. Norden kan bli en av vinnarna

 

För lite investeringar

Världens största företag i börsvärde, som Amazon, Google och Facebook, har få anställda mot vad bilföretagen hade under sin storhetstid. Även om de investerar i stora datahallar använder de en mindre andel av sina inkomster till löner och investeringar, som skapar nya jobb.

Nyckelfrågan om vi vill vidareutveckla våra nordiska välfärdsstater är hur fördelningen av överskottet sker. Lyckas vi behålla överskotten som skapas i våra länder eller försvinner de till utlandet? Det är inte någon brist på uppgifter, men det kan bli brist på efterfrågan.

– Det handlar om att arbetsmarknadens parter och regeringar hittar den rätta balansen, så att vi utvecklar bättre utbildningsprogram och har tillräckligt med resurser att investera i kompetens. Då kan vi utnyttja tekniken till att bli mer produktiva. Norden kan bli en av vinnarna, säger Jon Erik Dølvik.

Arbeidsliv i Norden har gjort en längre intervju med Jon Erik Dølvik. 

New OECD report: Nordic gender equality boosts GDP growth

Almost three out of four women in the Nordic Region work. This not only makes it the most gender-equal region in the world, but also an economic powerhouse

Since the 1960s, Denmark, Finland, Iceland, Norway and Sweden have actively pursued policies to ensure that both women and men can participate fully in the labour market.

Investing in working parents pays off

Extensive access to childcare, paid parental leave for mums and dads and flexible workplaces, have helped reduce gender gaps in employment so that they are now the smallest in the OECD, at about 4 percentage points compared to the OECD average of 12 percentage points.

In a new report, commissioned by the Nordic Council of Ministers, the OECD looks at the effect of these work-life policies on Nordic economic growth, as well as potential gains from closing remaining gender gaps in the future.

Comparing with Canada and the USA

In the report, the economic gains from women’s employment growth in Nordic countries are put side by side with those in other OECD countries: Canada, the USA, Germany and Japan

- Most OECD countries have made little progress in getting closer to gender equality goals in recent years, but we do have some champions leading the way. The Nordics have a long-standing commitment to gender equality, and this has significantly benefited their economies, says Ángel Gurría, Secretary-General of the OECD

The Nordics still have to complete the last mile

However, there are still issues to iron out – and the potential for further economic gains.

The OECD points out that the Nordic region still has some way to go when it comes to increasing the share of women in management positions. The region is still grappling with occupational segregation in the labour market, the gender pay gap, as well as gender inequalities in working hours.

Large potential future gains

According to the report, encouraging women to increase their paid work hours so that gender gaps in both participation and working hours disappear completely by 2040, it would boost the economy by an additional 15-30% GDP per capita growth in the Nordic countries.

Nordic potential gains are large indeed, but small compared with some other OECD-countries:

Join the launche & read the full story!
  • The report will be launched and debated at the OECD High-Level Social Policy Forum in Montréal, Canada, on 14 May at 13.30 (GMT-4)
  • Tune in live to the debate with Ángel Gurría, Annika Strandhäll and others here at13.30 (GMT-4): facebook/nordenen
  • For questions about the report, contact:

Willem Adema – Senior Economist, Social Policy Division, OECD Directorate for Employment, Labour and Social Affairs
Willem.ADEMA@oecd.org
 
Chris Clarke –  Junior Economist, Social Policy Division, OECD Directorate for Employment, Labour and Social Affairs
Chris.CLARKE@oecd.org 

 

Norden og Baltikum med ambitiøse mål for kunstig intelligens

Allerede i 2017 vedtog ministrene, at den nordisk-baltiske region skal være førende på det digitale område. EU's erklæring er helt i tråd med den nordisk-baltiske målsætning.

Kunstig intelligens, eller Artificial Intelligence (AI), kan bidrage til at løse store samfundsudfordringer og tilføre stor nytte på en række områder. Potentialet består i dels at implementere de tekniske løsninger og den viden, som vi har i dag, for at øge effektiviteten og skabe værdi, dels i at fortsætte udviklingen for at gøre AI som værktøj mere brugbar og tilgængelig og på sigt mere avanceret og skræddersyet til flere anvendelsesområder.

– Det er vigtigt, at vi bliver bedre til at udnytte data og kunstig intelligens til at skabe innovation og udvikle løsninger til store samfundsudfordringer. Det gælder ikke mindst i forhold til bæredygtig udnyttelse af naturressourcer og øget effektivisering i transportsektoren. Det er også vigtigt, at det sker med respekt for den digitale integritet, som vi har skabt her i Norden. Hvis data er Nordens olie, så er tillid Nordens guld, siger Nordisk Ministerråds generalsekretær Dagfinn Høybråten.

De nordisk-baltiske ministre mener, at man bør fokusere på at udvikle og fremme brugen af AI, så den kan være til større gavn for os mennesker. Det vil de opnå ved at:

  • Forbedre mulighederne for kompetenceudvikling, så myndigheder, virksomheder og organisationer i højere grad vil gøre brug af AI.
  • Styrke adgangen til data, så AI kan anvendes til at levere bedre service til indbyggerne i Norden og Baltikum.
  • Udarbejde etiske og transparente retningslinjer, standarder, normer og principper, der kan fungere som vejledning i forhold til, hvornår og hvordan AI-applikationer bør anvendes.
  • Arbejde for internationale standarder for infrastruktur, hardware, programmer og data for at sikre opretholdelse af interoperabilitet, integritet, sikkerhed, tillid, anvendelighed og mobilitet.

Ministrene fremhæver det store potentiale, som de nordiske og baltiske lande kan forløse ved at anvende AI i både det private erhvervsliv og det offentlige. Omfattende brug af AI kan fordoble den økonomiske vækst i forhold til begrænset brug af AI.

– AI vil revolutionere erhvervslivet og den offentlige sektor. Brugt på den rigtige måde kan AI skabe øget livskvalitet for indbyggerne i Norden og Baltikum. For at blive en aktør med gennemslagskraft er vi nødt til at forene vores kræfter i regionen. Jeg er glad for, at vi nu er blevet enige om et samarbejde mellem vores lande, siger Sveriges digitaliseringsminister Peter Eriksson.

Nordiske ministre sætter fokus på #metoo i kultursektoren

Flere af #metoo-opråbene fandt deres stemme i de nordiske lande, hvilket kulturministrene lægger ud med i deres fælles udtalelse.

– #metoo-opråbene rystede de nordiske lande i deres grundvold og udstillede konsekvenserne af vores eksisterende strukturer, vores manglende lederskab og vores uvidenhed. Der har lydt en lang række opråb i de respektive nordiske lande, og kultursektoren har ofte stået i centrum.

Vi, de nordiske kulturministre, er fast besluttet på at gøre, hvad vi kan, for at hjælpe en sådan forandring på vej. Vi har meget at lære af hinandens erfaringer.

Forskellige brancher i kultursektoren har været i søgelyset, og ministrene understreger, at den videre diskussion er lige vigtig på alle deres ansvarsområder.

– Vi, de nordiske kulturministre, er fast besluttet på at gøre, hvad vi kan, for at hjælpe en sådan forandring på vej. Vi har meget at lære af hinandens erfaringer. Det er en debat, som også fremover skal være i fokus på nationalt, nordisk og internationalt plan, og som har lige stor betydning på alle vores ansvarsområder, hvad enten det er kultur, medier eller sport.

Ligestilling er en af forudsætningerne for, at den nordiske model er blevet en så stor succes, og det er en selvfølge, at vi i Nordisk Ministerråd for Kultur inddrager ligestilling i vores gøren og laden.


Samarbejdet og erfaringsudvekslingen i Norden har stor betydning i denne sammenhæng, og Nordisk Ministerråds sekretariat får nu til opgave at udarbejde et oplæg til, hvordan vi kan gå videre med diskussionen og erfaringsudvekslingen.

– Ligestilling er en af forudsætningerne for, at den nordiske model er blevet en så stor succes, og det er en selvfølge, at vi i Nordisk Ministerråd for Kultur inddrager ligestilling i vores gøren og laden. Samtidig står det lysende klart, at der stadig er meget at tage fat på i vores nordiske samarbejde, og derfor giver vi vores sekretariat til opgave at udarbejde et oplæg til, hvordan vi kan gå videre med vores indsats mod sexchikane og bidrage til sikre arbejdspladser på vores ansvarsområder.

– Det er en problemstilling, som vi agter at holde fast i – også når projektørlyset slukker, afslutter ministrene.

 

Ministermødet i Malmø den 9. maj blev afholdt inden for rammerne af det kulturpolitiske topmøde i Malmø den 8.-9. maj. 

 

Demokrati på agendan då Nordiska rådet mötte vitryska politiker

Värd för mötet var Erkki Tuomioja, som är Nordiska rådets rapportör for Vitryssland och medlem i rådets presidium. I sitt tal lyfte han fram demokrati och mänskliga rättigheter, frågor som också starkt betonas i den internationella strategi som Nordiska rådet antog på sessionen i Helsingfors 2017.

- Vi tar situationen gällande mänskliga rättigheter och demokrati i Vitryssland mycket allvarligt. Vi är särskilt oroade över hoten mot mötesfrihet och föreningsfrihet samt hoten mot yttrandefrihet och medierna. Dessutom är Vitryssland det enda landet i Europa som fortfarande har kvar dödsstraffet, sade Erkki Tuomioja.

Fortsatt dialog viktig

Han sade också att det har skett små ändringar till det bättre i Vitryssland det senaste året på vissa områden, men att landet fortfarande har lång väg att gå. Tuomioja betonade vikten av fortsatt dialog.

- Våra möten med företrädare för Vitryssland är väldigt viktiga för Nordiska rådet. Vi erbjuder gärna en plattform för dialog för att bidra till en positiv utveckling i Vitryssland.

På mötet i Helsingfors deltog företrädare för den vitryska oppositionen, vitryska parlamentariker samt representanter för internationella organisationer och NGO:er. Det breda vitryska deltagandet sågs som särskilt värdefullt med tanke på den fortsatta dialogen.

Årlig tradition

Förutom Tuomioja deltog från Nordiska rådet Silja Dögg Gunnarsdóttir (Mittengruppen), Christian Juhl (Nordisk grön vänster), Wille Rydman (Konservativa gruppen), Hans Wallmark (Konservativa gruppen) och Matti Vanhanen (Mittengruppen). Med var också Kent Härstedt, representant för östra Europa i den parlamentariska församlingen i organisationen för säkerhet och samarbete OSSE samt Jörgen Pettersson, president för den parlamentariska Östersjökonferensen BSPC.

Mötet i Helsingfors var en fortsättning på en tradition som Nordiska rådet har att varje år träffa politiska företrädare från Vitryssland.

Nordisk museum i Seattle vækker opsigt

Da Nordic Museum åbnede i forrige uge var det med pomp og pragt og kongelig deltagelse. Det er blevet en imponerende bygning, som formidler nordisk kultur i et historisk lys og samtidig vises kunst teknologi fra vores samtid. Museet fremhæver også båndene mellem Nordamerika og Norden.

– Båndene mellem de nordiske lande og den amerikanske nordvestkyst er stærke, levende og i stadig udvikling, understregede kronprinsesse Mary i sin åbningstale.

Sammen med kronprinsessen, Islands præsident Guðni Th. Jóhannesson, stortingsrepræsentant Jorodd Asphjell fra Nordisk Råd og de nordiske ambassadører i USA var Nordisk Ministerråds generalsekretær, Dagfinn Høybråten, inviteret til at klippe snoren over ved den officielle åbning af museets nye lokaler.

– Det nye museum er en fantastisk manifestation af den kulturelle arv fra Norden, og samtidig viser museet kunst og kultur fra vores samtid, siger Nordisk Ministerråds generalsekretær, Dagfinn Høybråten.

I det nye museum bliver de besøgende mødt af en Fjord Hall med en loftshøjde på over ti meter. For at komme rundt mellem museets afdelinger skal de besøgende krydse gangbroer af glas, som er placeret seks meter over gulvet. Gangbroerne skal symbolisere det skæbnesvangre skridt, som det var for mange immigranter at satse op mod en årsløn på billetten, uden at vide om lykken ventede på den anden side af Atlanterhavet.

– Vi er beærede og stolte over at kunne dele vores historie med jer her i Seattle, sagde Islands præsident, Guðni Th. Jóhannesson i sin hilsen under åbningen.

Norden er "hot"

Norden – vores samfundsmodeller, værdier, løsninger og teknologi – har i de senere år fået mere og mere opmærksomhed i Nordamerika. Da Nordic Museum åbnede dørene til sit nye museum i Seattle, fik begivenheden stor dækning i amerikanske medier som Washington Post og NBC Seattle.

 

Profilering af Norden er også et vigtigt område for Nordisk Ministerråd. Derfor var ministerrådet en naturlig samarbejdspartner, da Nordic Museum havde behov for at komme i kontakt med de nordiske landes nationale museer. Det resulterede blandt andet i, at Nordic Museum nu låner dele af sin udstilling fra de nordiske nationalmuseer. Museet har også fået hjælp til at udvikle sin nordiske historie.

– Det er derfor, vi har bidraget til dette projekt, og jeg vil takke personalet på Nordic Museum for det gode samarbejde, som er foregået i en sand nordisk ånd, siger generalsekretær Dagfinn Høybråten.

Fortid, nutid og fremtid

Nordic Museum har eksisteret siden 1979. Hidtil har museet haft hjemme i en gammel skolebygning. Udstillingen var beskeden og bestod stort set kun af gamle genstande fra de nordiske immigranters hjemland i perioden 1880-1920.

I dag mødes publikum af et topmoderne museum, som dækker tiden fra 800-tallet og frem til i dag. Udstillingen viser blandt andet konkrete genstande fra Vikingetiden i Norge og noget mere abstrakte koncepter som finsk Sisu og dansk hygge.
Microsofts opkøb af dansk/svenske Skype eller computerspillet Minecraft, som er udviklet i Sverige, er også med på museet, ligesom de finske de finske computerspil Clash of Clans og Angry Birds.

Verden i dag er på mange måder anderledes end dengang, da så mange nordboere emigrerede fra hele Norden til USA og Canada. Alligevel er der noget, der er uforandret: Menneskers behov for at udveksle erfaringer, lære af hinanden og dele historier fra fortiden og nutiden. Det er et på bevis på, at der eksisterer et stærkt samarbejde, at båndene mellem Norden og Nordamerika er lige så stærke i dag, som de var for 100 år siden

– Sammen har vi et ansvar for at bevare og fremme forbindelsen mellem fortiden og nutiden. Det er vigtigt, at vi hele tiden minder hinanden om historien og formidler den videre til vores børn og unge. Vi skal knytte nye bånd og samtidig tage vare på de gamle. Vi skal anspore til forståelse og kontakt mellem mennesker, afslutter Dagfinn Høybråten.

 

Nordisk museum i Seattle vekker oppsikt

Da Nordic Museum åpnet dørene forrige uke var det med pomp, prakt og kongeligheter. Det er blitt et imponerende bygg som formidler nordisk kultur i et historisk lys samtidig som det viser kunst og teknologi fra vår samtid. Museet understreker også båndene mellom Nord-Amerika og Norden.

- Båndene mellom de nordiske landene og den amerikanske nordvestkysten er sterke, levende og i stadig utvikling, understreket Kronprinsesse Mary av Danmark i sin åpningstale.

Sammen med kronprinsessen, president Guðni Th. Jóhannesson, stortingsrepresentant Jorodd Asphjell fra Nordis råd og de nordiske ambassadører til USA var Nordisk ministerråds generalsekretær Dagfinn Høybråten invitert til å klippe snoren ved den offisielle åpningen av de nye lokalene til museet.

- Det nye museet er en fantastisk manifestasjon av den kulturelle arven fra Norden samtidig som det viser kunst og kultur fra vår samtid, sier Nordisk ministerråds generalsekretær Dagfinn Høybråten.

I det nye museet blir besøkende møtt av et en Fjord Hall med en takhøyde på over ti meter. For å komme fra avdeling til avdeling må besøkende kryss gangbroer i glass som går seks meter over gulvet. Gangbroene er ment å symbolisere det skjebnetunge skritt det var for mange immigranter å satse opp mot en årslønn på båtbilletten, uten å vite om lykken ventet på den andre siden av Atlanterhavet.

- Vi er beæret og stolte over å få dele vår historie med dere her i Seattle, sa Islands president Guðni Th. Jóhannesson i sin hilsen under åpningen.

Norden er «hot»

Norden - våre samfunnsmodeller, verdier, løsninger og teknologi har de siste årene fått stadig mer oppmerksomhet i Nord-Amerika. Da Nordic Museum åpnet i Seattle åpnet dørene til sitt nye museum fikk det også god dekning i amerikanske medier som Washington Post og NBC Seattle.

 

Profilering av Norden er også et viktig område for Nordisk ministerråd. Derfor var ministerrådet en naturlig samarbeidspartner når Nordic Museum hadde behov for å komme i kontakt med de Nordiske landenes nasjonale museer. Det resulterte blant annet i at Nordic Museum nå låner deler av sin utstilling fra de nordiske nasjonalmuseer. Museet har også fått hjelp til å utvikle sin nordiske historie.

- Det er derfor vi har bidratt til dette prosjektet og jeg vil takke staben ved Nordic Museum for det flotte samarbeidet i sann Nordisk ånd, sier generalsekretær Dagfinn Høybråten

Fortid, nåtid og framtid

Nordic Museum har eksistert siden 1980. Fram til i dag har de holdt til en gammel skolebygning. Utstillingen var beskjeden og besto stort sett av gamle gjenstander fra de nordiske immigrantenes hjemland i tiden mellom 1880 og 1920.

I dag møtes publikum av et topp moderne museum som dekker tiden fra 800-tallet og fram til i dag. Utstillingen viser konkrete gjenstander fra Vikingetiden i Norge til de noe mer abstrakte konsepter som finsk «Sisu» og dansk «hygge».
Det har heller ikke gått museet hus forbi at amerikanske Microsoft har kjøpt dansk/svenske Skype fra deres grunnleggere, eller det svenskutviklede spillet Minecraft. Også de finske dataspillene Clash of clans og Angry Birds er med.

Verden i dag er på mange måter annerledes fra den tiden da så mange nordboere emigrerte fra hele Norden til USA og Canada. Likevel er det noe som er det samme – behovet mennesker har for å utveksle erfaringer, lære av hverandre og dele historier fra fortiden og nåtiden. Når båndene mellom Norden og Nord-Amerika er like sterke i dag, som de var for 100 år siden er dette et bevis på det sterke samarbeidet som eksisterer.

- Sammen har vi et ansvar for å bevare og fremme lenken mellom fortiden og nåtiden. Det er viktig at vi konstant påminner hverandre om historien og formidler den videre til våre barn og unge. Vi må skape nye bånd og samtidig ta vare på de gamle. Vi må stimulere til forståelse og kontakt mellom mennesker, avslutter Dagfinn Høybråten.

 

Kvalitetsjournalistik bekämpar falska nyheter

Broschyren, som publicerats av Nordiska ministerrådet, fick ett gott mottagande, och den sände signalen att det inte finns något enkelt sätt att tackla fenomenet “falska nyheter”. Det betonades starkt att den termen inte bör användas, utan att företeelsen måste kallas vid sitt rätta namn, nämligen propaganda, lögner, desinformation och historier från trollfabriker.

Falska nyheter har alltid funnits

Rundabordsdeltagarna enades om rekommendationen och tillade tillgång till information, transparens i ägarskap och skapande av förtroende mellan medierna och medborgarna som viktiga teman.

Det har i själva verket alltid funnits ”falska nyheter”, men det nya i situationen är att onlinemedier, sociala medier och i synnerhet de globala teknikjättarna FAANG (Facebook, Apple, Amazon, Netflix, Google) har förändrat den nordiska mediemarknaden dramatiskt. Den allmänna åsikten som utkristalliserades från rundabordssamtalet var dock att det effektivaste sättet att bekämpa falska nyheter är högklassig journalistik som sprids genom ett pluralistiskt och oberoende medielandskap. Det kräver ekonomiska resurser och robusta affärsmodeller inom medierna.

Medie- och informationskunnighet 

En annan central aspekt som togs upp i diskussionerna var medie- och informationskunnighet (MIK), inte bara inom utbildningssektorn, utan i hela samhället. Även ett ökat antal faktakontrollerande institutioner kan ha en inverkan.

Det rådde stark enighet bland deltagarna att självregleringsmekanismer bör understödjas eftersom de bidrar till att upprätthålla principen om armlängds avstånd.

Det framhölls att falska nyheter inte kan bekämpas framgångsrikt utan att granska mediernas ekonomi och affärsmodeller, som FAANG i stor utsträckning har utmanat.

Vi har nu möjligheten att identifiera initiativ som stöder skapandet av ett mera könsbalanserat medielandskap och uppmuntrar nya generation att delta aktivt i demokratiska samhällen. Aktivt deltagande i demokratiska samhällen

Per Lundgren, seniorrådgivare vid Nordiska ministerrådet, understryker att rundabordssamtalet visade hur viktigt det är för de nordiska länderna att sprida sina synvinklar och idéer om falska nyheter globalt och diskutera det förändrade medielandskapet internationellt.

”Vi har nu möjligheten att identifiera initiativ som stöder skapandet av ett mera könsbalanserat medielandskap och uppmuntrar nya generation att delta aktivt i demokratiska samhällen. Vi behöver ett tåligare samhälle som skapar förtroende för våra demokratiska institutioner med en mångsidig kombination av privata och offentliga medier samt nya digitala medier, samt stöder individernas förmåga att navigera i en värld genomsyrad av medier. Det bör stå högst på agendan att stödja och förbättra kvalitetsjournalistisk som en avgörande faktor i kampen mot propaganda, lögner och desinformation”.

Eva Kjer Hansen er ny dansk minister for nordisk samarbejde

- Jeg glæder mig meget til at stå i spisen for den danske regerings indsats i Nordisk Ministerråd. Jeg har fulgt det nordiske samarbejde gennem årene - både som minister og som medlem af den danske delegation i Nordisk Råd. Det var blandt andet på mit initiativ, at Nordisk Råd har fået tilknyttet en medarbejder i Bruxelles med det formål at styrke de nordiske landes indflydelse i EU, siger den nyslåede danske minister for Nordisk samarbejde og fortsætter:
- For nylig havde Henrik Dam Kristensen (A) og jeg et rigtig godt møde med præsidenterne for kokkelandsholdene i hhv. Sverige, Norge og Danmark. De ønsker et tættere samarbejde på tværs af landene, ikke mindst for at styrke rekrutteringen inden for restaurationsbranchen.

 

En spændende fremtid med mange muligheder

Samtidig med at blive nordisk samarbejdsminister er Eva Kjer Hansen også blevet udnævnt til minister for fiskeri og ligestilling. Tidligere har Eva Kjer Hansen været miljø- og fødevareminister, minister for fødevarer, landbrug og fiskeri samt socialminister og minister for ligestilling. Der er dermed indtrådt en erfaren kvinde, som medbringer sig mange relevante indsigter i politiske områder, der alle vil komme til gavn for det nordiske samarbejde.
- Der er mange muligheder for at udvikle det nordiske samarbejde. Det er båret af et interesse- og værdifællesskab, som vi skal værne om og udvikle. Det bliver spændende!, siger Eva Kjer Hansen.             

Større økonomisk ulighed i Norden

– Større økonomisk ulighed er et internationalt fænomen. I de nordiske lande er uligheden steget fra et lavt niveau, men stigningen har været større end OECD-gennemsnittet i Sverige, Finland og Danmark, siger Jesper Roine, som er en af redaktørerne af Nordic Economic Policy Review 2018.

Tidsskriftet udgives af Nordisk Ministerråd med støtte fra finansministerierne i de nordiske lande. Formålet med tidsskriftet er at gøre den seneste økonomiske forskning tilgængelig for den bredere offentlighed. Der er fokus på økonomisk-politiske problemstillinger af interesse for alle de nordiske lande.

De laveste indkomstgrupper har den laveste udvikling

I USA og andre angelsaksiske lande har årsagen til den øgede økonomiske ulighed først og fremmest været større forskelle i løn og andre markedsindkomster. Disse hænger sammen med den teknologiske udvikling, globaliseringen og en svagere fagbevægelse. I de nordiske lande synes disse forandringer dog ikke at have påvirket indkomstspredningen i særlig høj grad. En hovedårsag lader derimod til at have været, at skattesystemet og det offentlige støttesystem er blevet mindre omfordelende. Dette skyldes primært, at overførselsindkomster ikke stiger i samme takt som lønudviklingen. Dette lader til at have spillet en afgørende rolle for, at de laveste indkomstgrupper har fået betydeligt lavere stigninger i deres disponible indkomster end de højere indkomstgrupper.

Samtidig er andelen af de samlede indkomster, som går til topindkomstgruppen, steget i de nordiske lande. Det hænger både sammen med, at kapitalindkomster (som er mere ujævnt fordelt end andre indkomster) står for en større og større del af de totale indkomster, og at kapitalindkomsterne er blevet mere ujævnt fordelt. Sidstnævnte skyldes, at aktieudbytte og kapitalgevinster (som er meget ujævnt fordelt) har en stigende betydning i forhold til renteindtægter (som er mere jævnt fordelt).

Værdifulde velfærdsydelser skaber balance

Rapporten viser også, at de offentlige velfærdsydelser (skole, social- og sundhedsvæsen) har en stærkt udlignende effekt. Hvis man tager højde for værdien af forbruget af disse ydelser, når man beregner indkomsterne, mindskes den relative fattigdom (andelen af befolkningen med indkomster under 60 procent af medianen) betydeligt. Dette gælder især for enlige og ældre.
En anden konklusion i rapporten er, at kvinders disponible indkomster er mere jævnt fordelte end mænds. Mindskede indkomstforskelle mellem kvinder og mænd har bidraget til at holde den samlede økonomiske ulighed tilbage.

Professor emeritus Lars Calmfors, som er den anden redaktør af årets udgave, forklarer, at analyserne rejser en række økonomisk-politiske spørgsmål.

• Bør overførselsindkomster stige i takt med lønudviklingen?
• Bør brugerbetaling inden for velfærdsydelser undgås?
• Bør kapital og kapitalindkomster beskattes hårdere?

- Svarene på disse spørgsmål afhænger i høj grad af, hvordan man betragter de seneste årtiers øgede økonomiske ulighed i de nordiske lande. Er det en ønskelig korrektion af en alt for omfattende indkomstudligning i primært 1960'erne og 1970'erne eller ej? Svaret afhænger både af en vurdering af, hvilke effekter indkomstudligning har på incitamentet, og af den relative vurdering af effektivitetsmål og fordelingsmål, siger Lars Calmfors.

 

Ökade inkomstskillnader i Norden

- Ökad inkomstspridning är ett internationellt fenomen. Ökningarna i de nordiska länderna har skett från en låg nivå, men de har varit större än OECD-genomsnittet i Sverige, Finland och Danmark, säger Jesper Roine som är en av redaktörerna för 2018 års utgåva av Nordic Economic Policy Review.

Tidskriften ges ut av Nordiska ministerrådet med stöd av finansdepartementen i de nordiska länderna. Tidskriftens syfte är att göra den senaste ekonomiska forskningen tillgänglig för en bredare publik. Fokus ligger på ekonomisk-politiska frågeställningar av intresse för alla de nordiska länderna.

Sämst utveckling för dem med lägst inkomster

I USA och andra anglosachsiska länder har den ökade inkomstspridningen i första hand berott på större skillnader i löner och andra marknadsinkomster. Dessa har kopplats ihop med teknologisk utveckling, globalisering och svagare fack. I de nordiska länderna tycks dessa förändringar dock inte ha påverkat inkomstspridningen i någon högre grad. En huvudfaktor verkar i stället ha varit att skatte- och bidragssystemen blivit mindre omfördelande. Främst förklaras detta av att transfereringar inte räknats upp i den takt som lönerna har ökat. Detta verkar ha spelat en avgörande roll för att de med lägst inkomster fått betydligt långsammare ökningar av sina disponibla inkomster än de med högre inkomster.

Samtidigt har toppinkomstandelarna, alltså andelarna av de totala inkomsterna som går till dem med allra högst inkomster, ökat i de nordiska länderna. Det hänger samman både med att kapitalinkomster (vilka är mer ojämnt fördelade än andra inkomster) kommit att svara för en allt större del av de totala inkomsterna och med att kapitalinkomsterna blivit mer ojämnt fördelade. Det senare beror i sin tur på att aktieutdelningar och kapitalvinster (som är mycket ojämnt fördelade) ökat i betydelse i förhållande till ränteinkomster (som är jämnare fördelade).

Värdefulla välfärdstjänster utjämnar

Rapporten visar också att de offentliga välfärdstjänsterna – skola, vård och omsorg – har en starkt utjämnade verkan. Om man tar hänsyn till värdet av konsumtionen av dessa tjänster när man beräknar inkomsterna, minskar den relativa fattigdomen (andelen av befolkningen med inkomster under 60 procent av medianen) kraftigt. Det gäller särskilt bland ensamstående och äldre.
En annan slutsats i rapporten är att kvinnors disponibla inkomster är jämnare fördelade än mäns. Minskade inkomstskillnader mellan kvinnor och män har bidragit till att hålla tillbaka de totala inkomstskillnaderna.

Den andra av redaktörerna av årets utgåva, professor emeritus Lars Calmfors förklarar att analyserna i volymen reser en rad ekonomisk-politiska frågor:

• Bör transfereringar räknas upp i takt med lönerna?
• Bör avgiftsfinansiering av välfärdstjänsterna undvikas?
• Bör kapital och kapitalinkomster beskattas hårdare?

- Svaren på dessa frågor beror i hög grad på hur man ser på de senaste decenniernas ökade inkomstskillnader i de nordiska länderna. Utgör de en önskvärd korrigering av en alltför långt driven inkomstutjämning under främst 1960- och 1970-talen eller inte? Svaret beror både på hur man bedömer incitamentseffekterna av inkomstutjämning och på den relativa värderingen av effektivitetsmål och fördelningsmål, säger Lars Calmfors.

 

Pølsestopning og mælkesyrning lokker 5.000 foodies til København

Den mad, som vi spiser til morgenmad, frokost og aftensmad, har ændret sig markant. Vi har i højere grad end nogensinde friheden til at vælge hvad som helst fra det globale spisekammer. Men hvornår har du sidst smagt finsk ”särki” (en lille ferskvandsfisk) eller ”bruna bönor” (en traditionel ret fra Öland)? Disse lokalt producerede fødevarer, som tidligere var et fast indslag på middagsbordet, er langsomt forsvundet i glemslen sammen med de traditioner og kundskaber, som udgjorde den lokale madkultur.

Fokus på traditionelle sorter og varieteter, småskalaproduktion og lokale kulturelle madtraditioner er ikke bare en hobby eller et hipsterfænomen – det er en del af vores kulturarv. Demokratisering af god mad

Det vil den internationale græsrodsbevægelse Slow Food lave om på. Gennem de sidste 28 år har organisationens mission været at ændre vores måde at spise på til det bedre. Deres filosofi – godt, rent og retfærdigt – er også fundamentet for Terra Madre Nordic 2018. Til denne event samles kvalitetsbevidste småskalaproducenter, aktivister, akademikere, tjenestemænd og kokke om deres kærlighed til mad.

”Fokus på traditionelle sorter og varieteter, småskalaproduktion og lokale kulturelle madtraditioner er ikke bare en hobby eller et hipsterfænomen – det er en del af vores kulturarv, vores landes historie og en livline for fjerntliggende og tyndtbefolkede områder, og alt dette har stor betydning for vores levevis og vores samfund i det hele taget,” siger Johan Dal, som er projektleder for Terra Madre Nordic 2018 og formand for Slow Food København-Nordsjælland.

Skiftende efterspørgsel

Men hvordan kan vi sikre en så uhåndgribelig del af vores arv som konserveringsteknikker eller genetisk mangfoldighed i landbruget? Erfaringer fra Norden viser én tydelig trend: Få markedet til at efterspørge det.

Jeg tror, at vi skal løse det initiale problem, som er forestillingen om, at vi er nødt til at producere en masse kalorier for at brødføde verden. Sandheden er, at vi har adgang til masser af kalorier, men ikke ret mange næringsstoffer.

Kravet om større variation i udbuddet af lokalt dyrkede fødevarer er vokset i Norden. Det er uklart, hvor meget efterspørgslen er vokset, men der er tydelige tegn på, at nordiske forbrugere vil have flere lokale, sæsonbetonede og forskelligartede fødevarer. Den verdenskendte kok og restauratør Christian Puglisi har sågar baseret sin forretningsmodel på dette.

“For mig er forskelligartethed en kvalitet i sig selv. Problemet opstår, når vi reducerer problemet til kun at handle om at producere forædlede kalorier ... Jeg tror, at vi skal løse det initiale problem, som er forestillingen om, at vi er nødt til at producere en masse kalorier for at brødføde verden. Sandheden er, at vi har adgang til masser af kalorier, men ikke ret mange næringsstoffer,” udtalte Puglisi fra scenen under sin samtale med BBC-journalisten Dan Saladino.

En nordisk markedsplads

Luften mellem de håndlavede ostehjul og kurvene med tørret tang sitrer af fremtidshåb. Producenter fra Nordatlanten til Østersøen er ved at revne af stolthed, når de præsenterer deres skatte for de besøgende. De står for mere bæredygtige fangstmetoder, bevidst og etisk dyrehold og en mere skånsom dyrkning af jorden. Arbejdsmetoderne varierer fra land til land. Der er mange forskellige modeller og tanker i spil: 

Jeg valgte at starte mit ostemejeri midt i Stavanger, fordi jeg gerne vil påvirke storbyens forbrugere.

“Jeg valgte at starte mit ostemejeri midt i Stavanger, fordi jeg gerne vil påvirke storbyens forbrugere og den måde, de spiser på," siger Lise Brunborg, ostemager og ejer af Stavanger Ysteri i Norge.

 

Om Terra Madre Nordic 2018

Hvis du vil vide mere om små- og mellemskalaproducenter i Norden, er du velkommen til at deltage på Terra Madre den 28.-29. april 2018 i Kødbyen i København.

Terra Madre Nordic finansieres af programmet Ny Nordisk Mad under Nordisk Ministerråd. Det livetransmitterede interview med Christian Puglisi og Dan Saladino fra BBC Food Programme er arrangeret af Nordic Food Policy Lab.

Pølsestopping og melkefermentering samler 5000 matentusiaster i København

Hva vi spiser til frokost, formiddagsmat og middag har endret seg dramatisk. Nå – mer enn noen gang før – står vi fritt til å velge hva som helst fra det globale spiskammeret. Men når var siste gang du spise en finsk mort eller svenske brune bønner? Disse lokalproduserte matvarene som vi en gang hadde på bordet, har gradvis forsvunnet sammen med tradisjonene og kunnskapen som utgjorde lokal matkultur.

Å fokusere på tradisjonelle raser og arter, håndverksproduksjon i liten skala og matkulturelle tradisjoner er ikke bare en hobby eller en elitistisk interesse, det er en del av vår kulturarv. Demokratisering av god mat

Slow Food, en internasjonal grasrotorganisasjon, ønsker å endre dette. De siste 28 årene har organisasjonen hatt som mål å endre måten vi spiser på, i positiv retning. Deres filosofi – godt, rent og rettferdig – er også ideologien bak Terra Madre Nordic 2018. Arrangementet samler småskala- og høykvalitetsprodusenter, aktivister, akademikere, tjenestemenn og kokker som har kjærligheten til mat felles.

“Å fokusere på tradisjonelle raser og arter, håndverksproduksjon i liten skala og matkulturelle tradisjoner er ikke bare en hobby eller en elitistisk interesse, det er en del av vår kulturarv, våre lands historie og en måte å holde landsbygd og grisgrendte strøk levende på. Alt dette har vesentlig innvirkning på hvordan vi lever, og på samfunnene våre generelt”, sier Johan Dal, prosjektleder for Terra Madre Nordic 2018 og leder for Slow Food København-Nordsjælland.

Vekslende etterspørsel

Men hvordan kan vi sørge for vern av immateriell arv som konserveringsteknikker eller av genetisk mangfold i landbruket? Den nordiske erfaringen viser en klar trend: Man må få markedet til å etterspørre det.

Jeg synes vi bør løse det grunnleggende problemet, som er tanken om at vi må skape mye kalorier for å mette verden. Sannheten er at vi har tilgang til mye kalorier, men ikke mye næring.

Etterspørselen etter et større utvalg lokalt dyrket mat har vokst i Norden. Akkurat hvor mye er usikkert, men det er klare tegn til at nordiske forbrukere etterspør mer lokal, årstidsavhengig og variert mat. Den verdenskjente kokken og restauratøren Christian Puglisi har faktisk basert sin forretningsmodell på dette.

“Mangfold er for meg en kvalitet i seg selv. Problemet oppstår når vi reduserer spørsmålet til bare å handle om å produsere tomme kalorier ... Jeg synes vi bør løse det grunnleggende problemet, som er tanken om at vi må skape mye kalorier for å mette verden. Sannheten er at vi har tilgang til mye kalorier, men ikke mye næring”, sier Puglisi i sin scenesamtale med BBC-journalisten Dan Saladino.

Et nordisk marked

Det svever en fornemmelse av håp rundt hjulene med håndverksost og kurver med tørket tang og tare. Produsenter fra Nord-Atlanteren til Østersjøen smiler av stolthet der de presenterer sine skatter for publikum. De representerer mer bærekraftige fiskemetoder, bevisst og etisk dyreproduksjon og mindre skadelige måter å bearbeide jorda på. Hvordan dette skal gjennomføres i praksis, avhenger av landet. Det finnes mange ulike modeller og ideer: 

Jeg valgte å åpne mitt ysteri midt i Stavanger fordi jeg ønsker å påvirke urbane forbrukere.

“Jeg valgte å åpne mitt ysteri midt i Stavanger fordi jeg ønsker å påvirke urbane forbrukere og måten de spiser på”, sier Lise Brunborg, eier og ostemaker i Stavanger Ysteri.

 

Om Terra Madre Nordic 2018

Hvis du vil vite mer om ulike små og mellomstore produsenter i Norden, bli med på Terra Madre i Kødbyen i København 28.–29. april 2018.

Terra Madre Nordic blir støttet av Nordisk ministerråds program Ny Nordisk Mat. Sceneintervjuet mellom Christian Puglisi og BBCs Dan Saladino ble organisert av Nordisk matpolicylab.

Sausage sewing and milk fermentation bring 5000 foodies to Copenhagen

What we eat for breakfast, lunch and dinner has changed dramatically. Now – more than ever before – we have the liberty of choosing anything from the global pantry. But when was the last time you ate Finnish särki (a small, fresh water fish) or Swedish bruna bönor (brown beans from Öland)? These locally produced foods that once decked our tables have slowly faded away, taking with them the traditions and know-how that made up local food culture.

Focusing on traditional breeds and varieties, on small-scale craft production and food cultural traditions is not just a hobby or elitist interest, it is part of our cultural heritage Democratising Good Food

Slow Food, an international grassroots organization, wants to change that. For the past 28 years, the organization has been on a mission to change the way we eat, for the better. Their philosophy – good, clean and fair – is also the ideology behind Terra Madre Nordic 2018. The event unites small-scale and high-quality producers, activists, academics, civil servants and chefs for their love of food.

“Focusing on traditional breeds and varieties, on small-scale craft production and food cultural traditions is not just a hobby or elitist interest, it is part of our cultural heritage, the history of our countries and a way of keeping alive remote and rural areas – all of which heavily affects our way of life and our societies at large” says Johan Dal, Project Manager of Terra Madre Nordic 2018 and Chairman of Slow Food Copenhagen-North Zealand.

Shifting demand

But just how can we ensure the protection of intangible heritage like preservation techniques or the protection of genetic crop diversity? The Nordic experience shows one clear trend: get the market to demand it.

I think we should solve the initial problem which is the idea that to feed the world we need to create a lot of calories. The truth is that we have a lot of calories accessible but not a lot of nutrient

Demand for a greater variety of locally grown foods has grown in the Nordics. Just how much is unknown, but there are clear signs that Nordic consumers are demanding more local, seasonal and diverse foods. World-renown chef and restauranteur, Christian Puglisi, has even based his business model on it.

“Diversity to me is a quality in itself. The problem is when we reduce the issue to just being about producing refined calories… I think we should solve the initial problem which is the idea that to feed the world we need to create a lot of calories. The truth is that we have a lot of calories accessible but not a lot of nutrient,” says Puglisi during his on-stage conversation with BBC journalist, Dan Saladino.

A Nordic marketplace

Filling the space between the wheels of artisan cheese and baskets of dried seaweed, there is an air of hopefulness. Producers from North Atlantic to the Baltic Sea grin with pride as they present their treasures to the public. They represent more sustainable fishing methods, conscious and ethical animal production and a less harmful way of working the land. How to actually execute this depends on the country. There are many different models and ideas at play: 

I chose to open my cheese production facility in the middle of the city of Stavanger because I want to influence urban consumers

“I chose to open my cheese production facility in the middle of the city of Stavanger because I want to influence urban consumers and the way they eat," says Lise Brunborg, owner and cheese maker at Stavanger Ysteri in Norway.

 

About Terra Madre Nordic 2018

To learn more about various small- and medium-scale produces in the Nordic region, join in on Terra Madre between 28-29 April 2018 in the Meatpacking District, Copenhagen.

Terra Madre Nordic is funded by the New Nordic Food Programme under the Nordic Council of Ministers. The live interview between Christian Puglisi and Dan Saladino of the BBC Food Programme has been staged by the Nordic Food Policy Lab.

Sidor

Prenumerera på vårt nyhetsbrev