Nordisk kulturkontakt RSS (Skandinavisk)

Robopoetics – a new web-based exhibition looking at digital poetics

Robopoetics is a web-based exhibition that was supported by Culture and Art Programme in 2016. The project calls attention to a form of contemporary digital poetics developed out of the possibilities of computational and web-based mediums and takes place at the http:// exhibition space – http://robopoetics.com.

The exhibition presents commissioned artworks from six contemporary artists, including Annabell Lee Chin (SE), Victoria Durnak (NO), Caspar Forsberg (SE), Kirke Meng (DK), Audun Mortensen (NO) and Carl-Johan Rosén (SE).

The project initiator artist and curator Roger von Reybekiel writes that the exhibition aims to shed light on the infrastructure and ideology of contemporary information technology from media archaeological and post-digital perspectives through play, imagination and experimentation.

The project engages in theoretical discussions about the structure of contemporary information technology, technization, monopolisation, surveillance and other important, sometimes overlooked issues that we face in our everyday life.

According to von Reybekiel, the dominant global Internet companies could be said to have been handed responsibility for our shared cultural heritage. Therefore, independent, non-profit, web-based exhibitions, platforms and meeting spaces for the production, distribution and contemplation of culture are much needed. Robopoetics is one such initiative.

Visit the exhibition and read more about the project here.

Culture and Art Programme supports Nordic cooperation within art and culture. You can apply for funding for a project with artistic and/or cultural quality which promotes a multifaceted and sustainable Nordic region. The grant programme is administered by Nordic Culture Point.

Funding is being distributed twice per year. The application rounds for 2019 are:

04.02.2019 – 04.03.2019

19.08.2019 – 19.09.2019

The post Robopoetics – a new web-based exhibition looking at digital poetics appeared first on Nordisk kulturkontakt.

Inför den första nordiSKulptur-utställningen: En intervju med Páll Haukur och Pia Männikkö

Intervjuare: Annukka Vähäsöyrinki

AV: Páll Haukur, i ditt konstnärliga arbete strävar du efter att demontera objektet som begrepp. Som material använder du till exempel bilder, färdiga föremål och naturmaterial. Vilka är dina arbetsmetoder och hur ser arbetsprocessen ut från idé till färdigt verk?

PH: Mitt arbete går inte att skilja från den ständigt pågående tankeprocessen. Det är som att resa genom ett landskap, där varje nytt verk är en topologisk fortsättning på den här uttöjbara plastiska helheten. Det är så jag ser på skulpterandet. Det gäller att placera sig själv inne i, eller åtminstone försöka nå bortom den symboliska betydelsehierarkin och meningens strukturer. Jag är mer intresserad av hur skulpturen existerar eller presterar än av vad den betyder. För mig betyder skulptur spänningen mellan materia och fysik, det, hur det målmedvetna förenas med det slumpmässiga och kaotiska. Jag tycker att till exempel jordens dragningskraft, spänningen och förfallet är objekt som kan jämställas med skulpturens fysiska delar. I mitt tycke är skulpturen färdig när den förmår uppmärksamma de här sakerna, men helst också löper en risk för att förstöra sig själv. När den lyckas hålla den spänningen blir den ett objekt i det omkringliggande landskapet, så att säga.

AV: Pia Männikkö, utgångspunkten för dina verk är ofta rummet och kroppsligheten. Vilka är dina arbetsmetoder och arbetsprocessen från ide till färdigt verk?

PM: Ofta får verket sin början från en idé som jag vill förverkliga, men ibland också från något intressant material som jag hittat. Jag bestämmer eller vet inte alltid vilken form det färdiga verket borde ha, utan verket utvecklas processen igenom genom försök och test tills det är färdigt. Då det gäller de rumsliga verken kommer jag sällan åt att hänga upp verket på prov i det egentliga utställningsutrymmet. Då kräver verket och upphängningen noggrann förhandsplanering och man får se det slutliga resultatet först på plats. Spänningen håller alltså i sig ända in i det sista.

AV: Vad kan vi vänta oss av nordiSKulptur-utställningen i Galleria Sculptor? 

PH: Antagligen kommer det att finnas mycket sönderfall och ersättande av vissa delar med nya. Jag är intresserad av att skapa verk till utställningen där någon biologisk del måste bytas ut med en annan med jämna mellanrum – liksom en offergåva vid ett altare. Jag använder gärna levande material tillsammans med mer hållbara strukturer så att hela verket antingen växer eller förfaller, beroende på var i processen det befinner sig. Tiden kommer att vara det huvudsakliga skulpterande elementet. Tid och kletig honung.

PM: För egen del är planeringen fortfarande i startskedet. Sculptor som utställningslokal är bekant, men bara från andra konstnärers utställningar så jag måste se på utrymmet med nya ögon. Jag skulle också vilja göra ett helt nytt verk till utställningen. Om vi vill kan vi gå in i ett samarbete med Páll, men den möjligheten har vi ännu inte hunnit diskutera närmare. Målet är att få till stånd en så intressant utställning som möjligt.

AV: Hur ser dialogen ut mellan era verk och arbetssätt?

PH: Vi har precis börjat diskutera utställningen och jag är väldigt ivrig över samarbetet. Vi är båda intresserade av tiden och naturen som begrepp, fast vi närmar oss dem från lite olika synvinklar. Jag tror att det kommer att bli en ganska organisk utställning.

PM: Våra verk är väldigt olika, så kombinationen blir spännande. I samma utställningslokal kommer verken oundvikligen att stå i dialog med varandra. Då vi diskuterar närmare med Páll kan det hända att vi också hittar oväntade beröringspunkter mellan våra verk.

AV: Páll, har du tidigare professionell erfarenhet av det finska nutidskonstfältet eller du av det isländska, Pia?

PH: Jag har besökt Helsingfors tidigare och jag enstaka kontakter där, men det här är min första utställning i Finland. Jag är väldigt förväntansfull.

PM: Jag har aldrig besökt Island, även om det är en fascinerande ö som jag är intresserad av. I något skede har jag tänkt söka mig till ett residens där. Jag har bekantat mig med isländska konstnärers verk på utställningar och i publikationer, men känner personligen inga isländska konstnärer – förutom Páll förstås, som jag snart kommer att bli bekant med.

AV: Páll, vilka fenomen förekommer i den isländska nutidsskulpturen just nu och vart är den på väg?

PH: Det är svårt att fastställa något särskilt isländskt i den här kontexten. Det har kommit många internationella influenser och internationellt kunnande till ön de senaste tjugo åren, då konstnärerna har rest och studerat utomlands. Ett av de största fenomen som påverkat isländsk nutidskonst var Fluxus på 70-talet. Om man talar om materialiteten i nutidsskulpturen har den framför allt påverkats av vissa industriella lösningar och bristen på finansiering. Isländsk nutidsskulptur förhåller sig primärt till kroppen och till konstnärens personliga förmågor och resurser. Det här är ändå inte en absolut sanning. Jag vill påstå att den isländska nutidsskulpturen är en otämjd varelse, som motsätter sig strikta definitioner.

AV: I dina verk är materialen, objekten och estetiken i centrum. Hur förhåller sig ditt eget arbete till de teman och trender som råder i isländsk skulptörskonst just nu?

PH: Det är svårt att säga något annat än att min konst, liksom det isländska vädret, varken är det ena eller det andra. Mitt arbetssätt har också huvudsakligen utformats i Los Angeles, där jag bodde under några år. Inte heller där intresserade jag mig för de lokala trenderna, såsom tunga och syntetiska material, utan ville närmast ifrågasätta den betydelsehierarki som jag upplevde att objekten skapade – såväl de bestående som de flyktiga. Mina skulpturer började födas i det tankearbetet. Det känns som om mitt arbete fortfarande är en process, vars slutresultat jag inte vet förrän det står färdigt framför mig.

AV: Än de teman och fenomen som du upptäckt i finsk nutidsskulptur, Pia – hur återspeglas dessa i ditt arbete?

PM: Jag har inte upptäckt någon särskild trend, förutom om en sådan skulle vara det mångformade skapandet och den otroliga mångfalden av tekniker. Materialen kan till exempel vara växter, tyger eller ljus. Också digitala tekniker och kanaler används. Också offentliga verk skapas med en mångfald av tekniker – skulptörens verk kan till exempel kombinera skulptur och videoprojektion, såsom Vesa-Pekka Rannisto gjorde med det verk som presenterades i Vanda i november. Vad materialen beträffar är den traditionella skulpturkonsten också mycket livskraftig, medan temavalen återspeglar nutiden och aktuella samhällsteman. Jag tror att den riktningen fortsätter.

Jag upplever mig vara en ”multifunktionell konstnär”. Jag har inte lyckats välja ett enda material eller arbetssätt, som jag velat hålla mig till. Jag har upptäckt att rätt många konstnärer använder andra kanaler än traditionella utställningar. Själv har jag till exempel också varit med som scenograf i en dansteatergrupp.

AV: NordiSKulptur 2019 förverkligas som ett samarbete mellan Finlands och Islands skulptörsförbund. Hur ser ni, som medlemmar i respektive förbund, på konstnärsförbundens roll och betydelse i dag?

PH: Jag anser konstnärsförbundens roll vara viktig. Jag anser att det konstnärliga arbetet fortfarande utgår från material oberoende av dess teoretiska, politiska och till och med etiska dimensioner. De föreningar som byggts runtom konstnärerna, där kunskap och berättelser fått ansamlas, är väldigt värdefulla. För att inta tala om den sociala aspekten. Konst är enligt mig i hög grad beroende av den sociala kroppen, och därför är det viktigt att fästa uppmärksamhet vid hur kroppen blomstrar och når framgång.

PM: Enskilda konstnärer skulle ha mycket svårt att arrangera ett samarbete som motsvarar detta. Konstnärsföreningarnas styrka ligger just i att de kan möjliggöra den här typen av evenemang och tillfällen för sina konstnärsmedlemmar. För medlemmarna är de också viktiga ur intressebevakande synpunkt, som informationsförmedlare samt som kanal för kommunikationen medlemmarna emellan.

The post Inför den första nordiSKulptur-utställningen: En intervju med Páll Haukur och Pia Männikkö appeared first on Nordisk kulturkontakt.

Pia Männikkö och Páll Haukur utvalda till den första nordiSKulptur-utställningen

Pia Männikkö från Finland och Páll Haukur från Island har valts ut att tillsammans skapa den första nordiSKulptur-utställningen, som byggs upp i det Helsingforsbaserade Galleri Sculptor i november 2019.

Utställningen är den första i en serie utställningar som kommer att genomförs i samarbete mellan Nordisk kulturkontakt och Finska skulptörförbundet under åren 2019–2021. NordiSKulptur-projektet lyfter fram nordiska nutidsskulptörer och stärker utställningssamarbetet mellan de nationella skulptörförbunden. De kommande tre åren kommer Galleri Sculptor inom ramen för projektet att kuratera utställningar med olika nordiska partners. Först ut bland dessa är Islands skulptörsförbund.

Erkända konstnärer med internationell bakgrund

Männikkö utgår från kroppslighet och rummet samt deras växelverkan i sitt arbete. Hon utexaminerades från Bildkonstakademin 2014 och innan dess från Glasgow School of Art år 2010. Hennes senaste egna utställningar har hållits i Muu Kaapeli-galleriet, i Galleria Uusi Kipinä och i Galleria Lapinlahti. Männikkös verk har också figurerat i ett antal internationella grupputställningar och bland annat Kiasma och finska staten har tagit in hennes verk i sina konstsamlingar.

Páll Haukur strävar i sin konst efter att granska och nedmontera objektet som begrepp. Han använder sig mångsidigt av olika medier och material i sitt arbete, bland annat stillbild och rörlig bild, naturmaterial och industriellt framställda föremål. Páll Haukur utexaminierades från California Institute of the Arts år 2013 och från Islands konstuniversitet år 2008. På sistone har han ställt ut sina verk i galleriet Kling og Bang och på Reykjaviks konstmuseum samt medverkat i grupputställningen under Reykjavik Arts Festival. Utöver sin konstnärliga karriär verkar Páll Haukur som docent vid Islands konstuniveristet.

Ömsesidiga ansökningsrundor

Konstnärerna valdes ut i en öppen ansökningsrunda som riktades till medlemmarna i Finska skulptörförbundet och Islands skulptörförbund. Urvalet gjordes av en jury bestående av Finska skulptörförbundets konstnärer Sampo Malin och Simo Ripatti samt Nordisk kulturkontakts bildkonstkonsult Annukka Vähäsöyrinki.

Islands skulptörförbund har i sin tur i valt ut Anssi Pulkkinen, medlem av Finska skulptörförbundet, för att delta i utställningen SUBURB. Utställningen öppnas i maj 2019 och sprids runtomkring i stadsrummet i Reykjavik. I utställningen deltar också två isländska skulptörer. Utställningens kuratorer ðalheiður Valgeirsdóttir och Aldís Arnardóttir har stått för urvalet av konstnärer.

The post Pia Männikkö och Páll Haukur utvalda till den första nordiSKulptur-utställningen appeared first on Nordisk kulturkontakt.

Årets sista ansökningsomgång för mobilitetsstödet är nu avslutat.

Årets fjärde och sista ansökningsomgång för mobilitetsstödet är nu avslutat.

Totalt inkom 176 ansökningar, med ett ansökningsbelopp på 474 540€.

41 ansökningar fick beviljat stöd, den totala fördelade summan bland beviljade ansökningar var 123 490€.

Datum för 2019 års ansökningsomgångar finns nu tillgängliga på vår hemsida, den första ansökningsomgången öppnar redan 3 januari 2019, och stänger den 4 februari.

Mobilitetsstödet ger de sökande, som kan vara individer eller mindre grupper, tillgång till kontakter, kompetens och kunskap från olika delar av regionen. Stöd kan också användas för att presentera konst- och kulturproduktioner och att öka intresset för nordisk och baltisk konst och kultur. Mobilitetsstödet är till för professionella konstnärers eller kulturarbetares resor och/eller vistelse inom de nordiska och/eller baltiska länderna.

Ansökningsomgångarna för 2019 är följande:
03.01.2019 – 04.02.2019
04.03.2019 – 04.04.2019
23.07.2019 – 22.08.2019
19.09.2019 – 21.10.2019

The post Årets sista ansökningsomgång för mobilitetsstödet är nu avslutat. appeared first on Nordisk kulturkontakt.

Nordic Match startar i februari

Efter en framgångsrik pilotomgång är det dags att öppna Nordic match för alla intresserade – den första ansökningsomgången till Nordic Match öppnar i februari 2019! Kreativa professionella från olika branscher i hela Norden har möjlighet att söka sig till det förnyade residensprogrammet. En stark värdegrund, personliga möten och nära samarbeten ligger i kärnan på verksamheten som erbjuder de nordiska kreatörerna unika möjligheter att stärka sina nätverk.

Nordic Match lanserades under Helsinki Design Week i september 2018. Syftet med verksamheten är att med konstens och kulturens hjälp rikta sökljuset på brännande och aktuella teman samt att skapa nya, bestående samarbetsformer. I fortsättningen kommer Nordic Match att såväl fungera som en pop-up-tankesmedja som ett samarbete mellan nordiska aktörer som jobbar i kreativa yrken.

Den första Nordic Match-veckan arrangeras i Helsingfors i april. Veckans övergripande tema är migration. En person från varje nordiskt land väljs ut för att delta i den intensiva, men belönande veckan. Studiebesök, workshopar, middagar och inspirerande möten är garanterade!

Är du intresserad av att delta? Sänd oss dina kontaktuppgifter på adressen nordicmatch@nordiskkulturkontakt.org, och du är bland de första att få information om när sökomgången öppnas!

Nordic Match är ett samarbete mellan Nordisk kulturkontkakt och den kreativa byrån Måndag.

The post Nordic Match startar i februari appeared first on Nordisk kulturkontakt.

Nätverksstöd till tvärkonstnärliga projekt

Hur ska vi bevara kunskapen om de analoga medierna, som i dag för en tynande tillvaro? Det ska nätverket Baltic-Nordic analog labs network utreda i samarbete mellan nordiska och baltiska konstnärer med stöd från det Nordisk-baltiska mobilitetsprogrammet. Nätverket ska också främja analoga mediakonstverk och arrangera utbildning inom området.

Under årets andra och sista omgång behandlade sakkunniggruppen för nätverksstöd 37 ansökningar och fattade beslut om att bevilja stöd till 14 nätverksprojekt. Det totala utdelade beloppet var 217 150 euro. De beviljade projekten omfattar ett brett spektrum av olika konstarter och nio av de fjorton beviljade projekten anger att de arbetar tvärkonstnärligt. Många nätverk eftersträvar att skapa samarbete över genregränserna samt att föra ihop flera olika professionella inom kultur såsom kuratorer, producenter, konstforskare och konstnärer.

Sakkunniggruppens ordförande Mogens Jacobsen konstaterar att byggandet av nätverk har blivit en central aspekt för utvecklingen av den nordiska och baltiska kulturscenen. Samtidigt påpekar sakkunniggruppen att det finns ett behov för att ytterligare utveckla nya och innovativa sätt att skapa nätverk för att i framtiden kunna inkludera nya kulturformer och andra aktörer.

Nätverksstödet är en del av det Nordisk-baltiska mobilitetsprogrammet för kultur som syftar till att stärka konstnärligt och kulturellt samarbete och nätverkande mellan professionella konstnärer och kulturutövare i Norden och Baltikum.

Nästa ansökningsomgång börjar den 16 januari 2019 och då kan man ansöka både kortvarigt och långvarigt nätverksstöd. Det kortvariga nätverksstödet är avsett för nätverksprojekt upp till ett år medan det långvariga nätverksstödet är avsett för längre men högst 3-åriga nätverksprojekt.

På sidan Resultat kan du se alla projekt som mottagit stöd i den här och tidigare omgångar.

The post Nätverksstöd till tvärkonstnärliga projekt appeared first on Nordisk kulturkontakt.

Ja tuki myönnetään: Kestävälle Pohjolalle

NORDBUK-tukiohjelma vastaanotti yhteensä 43 hakemusta tämän vuoden kolmannella ja viimeisellä hakukierroksella. Viikkoja kestäneen perusteellisen käsittelyn jälkeen ohjelma päätti myöntää tukea 12 hankkeelle. Jaetun tuen kokonaismäärä oli lähes 260 000 euroa.

Ohjelmaan tuli tavanomaista enemmän hakemuksia, mikä johtunee osittain yhteistyöstä hiljattain käynnistetyn pohjoismaisen Sukupolvi 2030 -ohjelman kanssa. NORDBUK tukee kestävää kehitystä edistäviä hankkeita, mutta ohjelmayhteistyön myötä jaettavana on lisävaroja useammille hankkeille, jotka pyrkivät tekemään työtä kestävän kehityksen maailmanlaajuisten tavoitteiden saavuttamiseksi.

Kestävyysnäkökulmalle on selvästi kysyntää, sillä puolet tukea saaneista 12 hankkeesta on sitoutunut välittämään tietoa kestävän kehityksen tavoitteista ja tekemään oman osuutensa sen eteen, että Pohjoismaat voivat tehdä entistä tiiviimpää yhteistyötä YK:n Agenda 30:n tavoitteiden saavuttamiseksi.

Pohjoismaisen lapsi- ja nuorisoyhteistyön komitean NORDBUK:n mielestä on hienoa, että kestävyysaspekti kiinnostaa hakijoita ja se jatkuu painopistealueena myös vuosina 2019–2020. Jos itse olet nuori ja haluaisit käynnistää kestävän kehityksen tavoitteisiin liittyvän projektin, tutustu NORDBUK-ohjelman hakuohjeisiin ja kriteereihin klikkaamalla tästä.

Entä jos hankkeesi ei saanut rahoitusta? Se ei tietenkään tarkoita sitä, että hankeideassa olisi vikaa. Tukea haetaan joka vuosi enemmän kuin sitä voidaan myöntää. Ohjelma on kuitenkin päättänyt antaa palautetta kaikille, joiden hakemus on hylätty. Toiveena on, että hakijat arvostavat tätä aloitetta ja hyödyntävät saamaansa palautetta hankkeensa kehittämiseen tai että heidän olisi helpompi ottaa yhteyttä ja pyytää neuvoa hakemuksen laadintaan.

Pohjoismainen kulttuuripiste neuvoo hakijoita aina kaikissa hakemusprosessiin liittyvissä kysymyksissä riippumatta ohjelmasta tai aiemmista hakemuksista.

NORDBUK-tukiohjelmasta voivat hakea tukea kaikki organisaatiot, yhdistykset, verkostot tai ryhmät, jotka työskentelevät kulttuurin, politiikan tai yhteiskuntakysymysten saralla ja joiden hankkeet ovat lasten ja nuorten johtamia tai joissa lähestymistapa on sellainen, että lasten ja nuorten osallistuminen on mahdollisimman suurta. Ohjelman seuraava hakukierros päättyy 1. helmikuuta 2019.

The post Ja tuki myönnetään: Kestävälle Pohjolalle appeared first on Nordisk kulturkontakt.

Kultur- och konstprogrammet stöder 29 nya nordiska projekt

Årets andra och därmed sista ansökningsomgång för Kultur- och konstprogrammet är nu avslutad. Nordisk kulturkontakt mottog totalt 174 ansökningar och det ansökta beloppet utgjorde 5 736 807 euro. Sakkunniggruppen för Kultur- och konstprogrammet har beslutat att bevilja stöd till 29 projekt som uppgår till ett belopp om 1 125 386 euro.

Ansökningarna bedöms utifrån hur väl de uppfyller kriterierna för programmet som utgörs bland annat av nordisk dimension, samarbete och hållbarhet. Ett av de beviljade projekten arbetar med digitala lösningar inom museivärlden. Projektet DiGiRES, som drivs av Nordiska Akvarellmuseet i Sverige har som mål att finna nya metoder och verktyg för digital pedagogik, förmedling och vägar att interagera med besökare och publik via konsten oavsett var man befinner sig. I samarbetet ingår finska, färöiska, isländska, norska och svenska kulturaktörer.

Projektet New Nordic Voices tilltalade de sakkunniga med sin potential att bygga nätverk och samarbete mellan nordiska konstnärer med minoritetsbakgrund. Avsikten är att skapa teaterföreställningar tillsammans med nordiska konstnärer med olika bakgrunder. Som stoff används ikoniska nordiska pjäsförfattare som fusioneras med motsvarande globala teaterskapare från afro-amerikanska, afrikanska och karibiska traditioner.

Kultur- och konstprogrammet stöder nordiskt samarbete inom konst och kultur. Stöd kan sökas till ett projekt med konstnärlig och/eller kulturell kvalité som främjar ett mångsidigt och hållbart Norden. Stödprogrammet administreras av Nordisk kulturkontakt.

Stödprogrammet har två ansökningsomgångar årligen. Nästa års ansökningsomgångar är:

04.02.2019 – 04.03.2019
19.08.2019 – 19.09.2019

The post Kultur- och konstprogrammet stöder 29 nya nordiska projekt appeared first on Nordisk kulturkontakt.

Bli vikarie för vår kommunikatör i vår!

Har du en specialkompetens inom det finländska kulturfältet, alternativt inom digital marknadsföring eller innehållsproduktion för sociala medier och vill du jobba med kommunikation?

Vi söker nu en

KOMMUNIKATÖR
för ett tidsbundet vikariat 18.2–30.6.2019

Som kommunikatör kommer du att

  • marknadsföra evenemang och aktiviteter som ordnas vid vårt nordiska kulturcentrum på Kajsaniemigatan i Helsingfors
  • uppdatera och delta i utvecklingen av våra sociala medier och vår webbplats
  • aktivt få dela med dig av dina kommunikativa och tekniska kunskaper
  • vara med och arrangera nordiska seminarier och kulturevenemang.

Som vår kommunikatör behöver du

  • vara kommunikativ i tal och skrift på flytande svenska och finska
  • vara skicklig på sociala medier och beredd att gå in i analysläge vid behov
  • ha minst ett par års studier bakom dig inom kommunikation, kultur eller digital marknadsföring
  • ha dokumenterad erfarenhet av kommunikationsrelaterade arbetsuppgifter
  • vara intresserad av kultur, samhälle och nordiska frågor.

Vi erbjuder ett intressant och självständigt arbete i en öppensinnad och internationell miljö där du med din specialkompetens har chansen att sätta bestående avtryck.

Sänd in din ansökan via webbformuläret senast 1.12.2018. Tillträde och lön enligt överenskommelse.

Närmare information

Kommunikationschef Heidi Orava +358 10 583 1032 (arbetsbild, kompetens)
Direktör Ola Kellgren, +358 50 302 8150 (organisation, arbetsvillkor)

The post Bli vikarie för vår kommunikatör i vår! appeared first on Nordisk kulturkontakt.

Mobilitetsstöd – resultat från årets tredje omgång

Årets tredje ansökningsomgång för mobilitetsstödet är nu avslutat.

Totalt inkom 192 ansökningar, med ett ansökningsbelopp på 372 640€.

57 ansökningar fick beviljat stöd, den totala fördelade summan bland beviljade ansökningar var 121 630€.

En utav de beviljade projekten var ”Project 45+ to Hammerfest 2018”. Den sökande gruppen hade tidigare sökt, och blivit beviljade både kort- och långvarigt nätverksstöd. Mobilitetsstödet syftar nu till att utveckla ett koncept som gruppen arbetat med under en längre tid. Konceptet går ut på att arbeta med och utveckla möjligheterna för koreografer och dansare i åldersgruppen 45+.
Resan till Hammerfest i Norge kommer att möjliggöra för deltagarna att upptäcka nya idéer, möjligheter och till att identifiera metoder för att ytterligare utveckla den konstnärliga kvalitén för koreografer och dansare i den specifika åldersgruppen.

Mobilitetsstödet ger de sökande, som kan vara individer eller mindre grupper, tillgång till kontakter, kompetens och kunskap från olika delar av regionen. Stöd kan också användas för att presentera konst- och kulturproduktioner och att öka intresset för nordisk och baltisk konst och kultur. Mobilitetsstödet är till för professionella konstnärers eller kulturarbetares resor och/eller vistelse inom de nordiska och/eller baltiska länderna.

Ansökningsomgångarna för 2019 är följande:
03.01.2019 – 04.02.2019
04.03.2019 – 04.04.2019
23.07.2019 – 22.08.2019
19.09.2019 – 21.10.2019

The post Mobilitetsstöd – resultat från årets tredje omgång appeared first on Nordisk kulturkontakt.

Bli bibliotekskund – vinn bokpaket!

Är du intresserad av litteratur och film på de nordiska språken? Styr då stegen till det nordiska specialbiblioteket på Kajsaniemigatan 9 i Helsingfors! Genom att bli kund i Nordisk kulturkontakts bibliotek senast den 30 november kan du delta i utlottningen av fem bokpaket.

De insamlade personuppgifterna används enbart för utlottningen och vinnarna meddelas personligen.

I biblioteket på Nordisk kulturkontakt hittar du böcker, filmer och dagstidningar på alla de nordiska språken. För barnen och ungdomarna finns ett brett urval böcker för alla åldrar – och ett kuddberg att läsa dem i. Välkommen!

The post Bli bibliotekskund – vinn bokpaket! appeared first on Nordisk kulturkontakt.

Nätverksstödets effekter granskas med forskarglasögon

Vad händer efter att nätverk beviljats nätverksstöd? Nordisk kulturkontakt har givit de norska forskarna Donatella De Paoli och Lene Foss i uppdrag att utföra en kvalitativ analys av resultat och effekter av nätverksstödet under hösten 2018. Projektet är i full gång och forskarna har börjat materialinsamlingen genom att intervjua bidragsmottagare i Norden och i Baltikum.

Forskningsprojektet väckte stort intresse när det utlystes i våras. De Paoli och Foss blev valda på grund av sin övertygande forskningsplan som visade ett genuint intresse för nätverksforskning inom kulturområdet samt den rätta kompetensen och bakgrunden för att utföra den här typen av analys. Donatella De Paoli arbetar som biträdande professor vid Handelshögskolan BI i Oslo och Lene Foss är professor inom entreprenörskap och innovation vid Norges arktiska universitet i Tromsö (UiT). Båda har gedigen erfarenhet inom nätverksforskning och deras olika perspektiv säkrar att de olika nätverksaspekterna inom konst- och kulturområdet täcks in.

Nätverksstödet är del av det Nordisk-baltiska mobilitetsprogrammet för kultur som syftar till att stärka konstnärligt och kulturellt samarbete i Norden och Baltikum. Programmet fokuserar på att öka utbytet av kunskap, kontakter och intresset för nordisk och baltisk konst och kultur.

Forskningsrapporten publiceras i januari 2019.

The post Nätverksstödets effekter granskas med forskarglasögon appeared first on Nordisk kulturkontakt.

Möjligheter till vidareutveckling

Konstnären Malin Bülow blev under 2018 års första ansökningsomgång beviljad i mobilitetsstöd för en resa från Norge till Danmark. Resan syftade till att delta i utställningen ”Hydrosphere”.

Konstnären, som är bosatt i Norge, reste från Oslo till Helsingör där hon byggde upp, installerade och genomförde sitt verk. Verket undersöker vad det innebär att vara en kropp av vatten, både i kroppslig och planetal mening.

”Breathing with the ocean är en vidareutveckling av Kroppsligt transfusionsförfarande som visades på Kunstnernes Hus i Oslo, som del av mitt avgångsarbete vid Kunstakademiet. I dialog med kuratorn Elena Ortiz vid Laboratoriet for Æstetik og Økologi i Köpenhamn har jag vidareutvecklat detta verk specifikt för Snekkersten strand utanför Helsingør i Danmark.”

Mobilitetsstödet riktar sig särskilt till professionella konstnärer och kulturarbetares resor inom norden och/eller Baltikum, stödet kan sökas för att täcka resor och/eller vistelse till och från någon utav de nordiska och baltiska länderna. Det är ett stöd som kan användas för att utveckla och utvidga kontaktnätverken, men även till att presentera eller framföra ett konstverk. Mobilitetstödet kan sökas av både individer och grupper upp till sex personer.

Om stödets betydelse i förverkligandet av projektet säger Malin Bülow:
”Stödet har varit helt essentiellt för att kunna genomföra detta kostbara projekt. Det gav mig flexibilitet att resa och arbeta under en längre period på plats i Helsingør och Snekkersten. Genom detta uppehållet fick jag god kontakt med Angela Rawlings som också deltog i utställningen, Elena Ortiz som kuraterade utställningen samt de andra personerna knutna till Laboratoriet for Æstetik og Økologi i Köpenhamn.”

Photo: David Stjernholm

The post Möjligheter till vidareutveckling appeared first on Nordisk kulturkontakt.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev