Årets første søknadsrunde for mobilitetsstøtte for profesjonelle kunstnere og andre kulturaktører har nå avsluttet. Det innkom 298 søknader, hvorav 98 prosjektene har fått en støtte og 165 910 euro ble delt ut for å forsterke det nordisk-baltisk kunst- og kultursamarbeidet.

Blant de bevilgte prosjektene finnes en utstilling “Dialogue with Borders” som skal foregå i Tallinn, Estland. Prosjektet skal utstille grafiske verk av Bakri Wazzan og Fadi Abboud, to syriske flyktninger som nå bor i Sverige. Kunstverkene presenterer reisene deres fra Syria til Sverige og tilbyr oss et annerledes perspektiv på flyktingkrise.

Livshistorier er også en viktig del av et annet prosjekt kalt “Defenders of the Snow”, som har hensikt å lære tenåringselevene fra Ilusissat, Grønland grunnleggende kinematografi og oppfordre dem å finne en historie i seg selv eller området deres og lage en dokumentarfilm.

Blant de tildelte tiltakene finnes et dansk-litauisk prosjekt “Scissors” , som presenterer en ny mobil sykkel-paviljong, som gjør det lett å utstille samtidskunst på offentlig plass med lite byråkrati, lokal intimitet og fullstendig tilgjengelighet.

Mobilitetsstøtten er en del av det nordisk-baltiske mobilitetsprogrammet for kultur som er åpent for profesjonelle kunstnere, produsenter og kulturaktører fra alle sektorer innenfor kunst- og kulturfeltet fra de nordiske og baltiske landene. Mobilitetstøtten dekker reiser og opphold på opptil ti dager og gis til enkeltpersoner og små grupper.

Neste søknadsrunde for å søke om støtte åpnes fra og med 23. juli 2018. Søknadsfristen er 22. august 2018 kl. 15.59 finsk tid. Les mer om mobilitetsstøtten her.

The post Årets første søknadsrunde for mobilitetsstøtte har nå avsluttet appeared first on Nordisk kulturkontakt.

Styrelsen började sitt arbete den 21 mars. Styrelses ordförande är isländska Gísli Þór Magnússon.

Nordisk kulturkontakts styrelse består av representanter från alla de nordiska länderna och de självstyrande områdena. Styrelsens mandatperiod är två år. Dess medlemmar är verksamhetsledare Tove Ekman från Finland, teaterchef Jenny C. Petersen från Färöarna, programchef Kim Larsen från Grönland, avdelningschef Gísli Þór Magnússon från Island samt regionchef Sohrab Fadai från Sverige. Personalen representeras av Nordisk kulturkontakts stödprogramrådgivare Turið Johannessen. Som suppleanter fungerar avdelningsdirektör Ringmor Duun Grande från Norge, museidirektör Ulla Schaltz från Danmark och planerare Göran Jansson från Åland.

I sitt första möte diskuterade styrelsen bland annat om hur den på bästa sätt kan stödja institutionens arbete. Därutöver bekantade styrelsen sig med det gångna årets årsrapport samt träffade institutionens personal.

”Nordisk kulturkontakts uppgift är att spegla det nordiska kulturfältet samt förverkliga kulturministrarnas och Nordiska ministerrådets riktlinjer på ett konkret plan. Styrelsen kan hjälpa institutionen exempelvis när det gäller att tolka riktlinjerna: det kräver strategisk planering och är givetvis alltid intressant,” säger Gísli Þór Magnússon.

The post Nordisk kulturkontakt har fått en ny styrelse appeared first on Nordisk kulturkontakt.

Den färska årsberättelsen beskriver årets viktigaste händelser samt effekterna av kulturstödet och institutionens publika verksamhet.

Nordiska kulturstöd beviljades förra året till totalt 431 projekt som skapar inspirerande nordisk konst och kultur i Norden och annanstans i världen.

Nordisk kulturkontakt nådde över 40 000 människor i Helsingfors och Finland via sina publika aktiviteter och evenemang och sitt nordiska bibliotek.

Läs mer i institutionens årsberättelse.

The post Årsberättelsen 2017 är publicerad appeared first on Nordisk kulturkontakt.

Bedömningskommittén för Nordiska rådets barn- och ungdomslitteraturpris har offentliggjort de nominerade till priset för 2018.

Under den internationella bokmässan i Bologna har bedömningskommittén på måndag den 26 mars presenterat följande 12 nominerade verk till Nordiska rådets barn- och ungdomslitteraturpris 2018:

Danmark

Lynkineser av Jesper Wung-Sung och Rasmus Meisler (ill.), Dansklærerforeningen, 2017
Hest Horse Pferd Cheval Love av Mette Vedsø, Jensen & Dalgaard, 2017

Finland

Kurnivamahainen kissa av Magdalena Hai & Teemu Juhani (ill.), Karisto, 2017
Pärlfiskaren av Karin Erlandsson, Schildts & Söderströms, 2017

Färöarna

Træið av Bárður Oskarsson, Bókadeild Føroya Lærarafelags, 2017

Island

Vertu ósýnilegur – Flóttasaga Ishmaels av Kristín Helga Gunnarsdóttir, Forlagið, 2017
Skrímsli í vanda av Áslaug Jónsdóttir, Kalle Güettler & Rakel Helmsdal, Forlagið, 2017

Norge

Ingenting blir som før av Hans Petter Laberg, Cappelen Damm, 2017
Alice og alt du ikke vet og godt er det av Torun Lian, Aschehoug forlag, 2017

Samiska språkområdet

Joekoen sjïehteles ryöjnesjæjja av Anne-Grethe Leine Bientie & Meerke Laimi Thomasson Vekterli (ill.), Iđut, 2014

Sverige

Fågeln i mig flyger vart den vill av Sara Lundberg, Mirando Bok, 2017
Norra Latin av Sara Bergmark Elfgren, Rabén Sjögren, 2017

Åland

Pärlfiskaren av Karin Erlandsson, Schildts & Söderströms, 2017

Vinnaren offentliggörs den 30 oktober

Vinnaren av Nordiska rådets barn- och ungdomslitteraturpris offentliggörs och mottar priset på 350 000 danska kronor den 30 oktober på Den Norske Opera & Ballett i Oslo i samband med Nordiska rådets session.

Om Nordiska rådets barn- och ungdomslitteraturpris

Nordiska rådets barn- och ungdomslitteraturpris utdelades första gången under Nordiska rådets session 2013 tillsammans med Nordiska rådets övriga priser. Utdelningen är resultatet av de nordiska kulturministrarnas mångåriga önskan att förstärka och lyfta fram barn- och ungdomslitteraturen i Norden.

Om Nordiska rådets priser

Nordiska rådet utdelar varje år fem priser: litteraturpriset, filmpriset, musikpriset, miljöpriset och barn- och ungdomslitteraturpriset. Syftet med Nordiska rådets priser är att öka intresset för den nordiska kulturgemenskapen och det nordiska miljösamarbetet samt att erkänna framstående konstnärliga och miljömässiga insatser. Priserna ska bidra till att synliggöra och lyfta fram det nordiska samarbetet

The post Nominerade till Nordiska rådets barn- och ungdoms­litteraturpris 2018 appeared first on Nordisk kulturkontakt.

Nordisk kulturkontakts programrådgivare håller nu på med att arbeta fram ett nytt koncept för de infomöten som organisationen erbjuder där deltagare får höra om de stödmöjligheter som erbjuds. Konceptet ska fokusera på hur man som kulturaktör, vare sig man är professionell konstnär eller kultureldsjäl, navigerar sig igenom ansökningsprocessen. Det kommer att ha låga trösklar och vara öppet för alla, oavsett om man bara har lösa tankar omkring ett projekt eller kommer med en färdig idé med samarbetspartners.

Vad kan folk komma att förvänta sig av detta nya koncept på infomöten?

”Folk kan förvänta sig mer av ett samtal med oss rådgivare”, berättar Turið Johannessen, rådgivare för stödprogrammen Volt och NORDBUK.  ”Vi vill skapa en lekfull atmosfär där idéer kan kastas ut och direkt få feedback – och på så vid undvika att vi rådgivare står och pratar i 20 minuter och hoppas att publiken har frågor. Ett lite mer informellt förhållningssätt, helt enkelt.”

Hon förklarar även om besökarna till mötet inte har en idé de anländer så är det okej – man kan pröva att gå igenom ansökningsprocessen med en ’låtsasidé, som rådgivarna hjälper en att hitta på. Man kan även få inspiration till hur man hittar samarbetspartners.

”Kom gärna och testa en idé för att se om den passar med våra kriterier”, tipsar Sofie Ilsøe Sjöblom, rådgivare för nätverksstöd och stöd till residensverksamhet.

”Samtidigt är detta inte ett färdigt koncept ännu”, påpekar hon. ”Detta år testar vi det och finslipar.”

Vad hoppas ni att konceptet ska uppnå?

Turið svarar: ”Vi hoppas att få fler människor att komma i kontakt med oss – och att göra det lättare för dem att skicka in en ansökan. Om vi erbjuder ett mer interaktivt och aktiverande koncept för våra infomöten tror vi att det kan locka fler och ge mer värde till deltagarna.”

”Med det sagt”, fortsätter hon, ”är tidigare sökande till stödprogrammen givetvis varmt välkomna också. Vår organisation utvecklas hela tiden och kriterier ändras, så det finns säkert ny info för dem.”

Finns det något ni hälsa läsarna?

”Ifall ni vill bjuda in oss att hålla ett möte så är ni hemskt välkomna ta kontakt”, säger Sofie. ”Detta görs enklast genom att skriva till vår e-post: program@nordiskkulturkontakt.org.”

Sofie och Turið hälsar även att i stödprogrammens nyhetsbrev kommer det att annonseras framtida möten där detta koncept används.

 

Första gången konceptet testas kommer att vara på Nordens hus på Färöarna den 14/3, kl. 15:00. Anmälan krävs och görs till program@nordiskkontakt.org.

The post Låga trösklar och lekfullhet vid framtida infomöten appeared first on Nordisk kulturkontakt.

De nationella medlemmarna i bedömningskommittén för Nordiska rådets litteraturpris har nominerat följande 13 verk till Nordiska rådets litteraturpris 2018.

Danmark

Velsignelser av Caroline Albertine Minor. Noveller, Rosinante, 2017.

Indigo. Roman om en barndom av Vita Andersen. Roman, Rosinante, 2017.

Finland

God morgon av Susanne Ringell. Kortprosa, Förlaget M, 2017.

Ontto harmaa av Olli-Pekka Tennilä. Diktsamling, Poesia, 2016.

Färöarna

Gudahøvd av Jóanes Nielsen. Digtsamling, Mentunargrunnur Studentafelagsins, 2017.

Grönland

Illinersiorluni ingerlavik inussiviuvoq av Magnus Larsen. Självbiografi, Maanuup atuakkiorfia, 2017.

Island

Ör av Auður Ava Ólafsdóttir. Roman, Benedikt bókaútgáfa, 2016.

Ljóð muna rödd av Sigurður Pálsson. Diktsamling, JPV Útgáfa, 2016.

Norge

Jeg har ennå ikke sett verden av Roskva Koritzinsky. Noveller, Aschehoug, 2017.

Begynnelser av Carl Frode Tiller. Roman, Aschehoug, 2017.

Sverige

Tapeshavet av Gunnar D Hansson. Diktsamling, Albert Bonniers förlag, 2017.

Doften av en man av Agneta Pleijel. Roman, Norstedts, 2017.

Åland

Algot av Carina Karlsson. Roman, Schildts & Söderströms, 2017.

Vinnaren offentliggörs den 30 oktober

Vinnaren offentliggörs och mottar priset på 350 000 danska kronor den 30 oktober på Den Norske Opera & Ballett i Oslo i förbindelse med Nordiska rådets session.

Om Nordiska rådets litteraturpris

Nordiska rådets litteraturpris har delats ut sedan 1962 till ett skönlitterärt verk som skrivits på ett av de nordiska språken. Det kan vara en roman, ett drama, en diktsamling, en novellsamling eller en essäsamling som uppfyller höga litterära och konstnärliga krav. Syftet med priset är att öka intresset för grannländernas litteratur och språk samt för den nordiska kulturgemenskapen.

Kontakter

Elisabet Skylare
Telefon +45 2171 7127
E-post elisky@norden.org

The post 13 nominerade till Nordiska rådets litteraturpris 2018 appeared first on Nordisk kulturkontakt.

De flesta av stödprogrammen som förvaltas av Nordisk kulturkontakt har ett antal oberoende kulturexperter vars uppgift är att fördela programmedlen efter hur de bedömer projektförslagens kvalitet. Dessa experter har olika bakgrunder, men samtliga är professionellt verksamma inom kultur- och konstfältet. I det Nordisk-baltiska mobilitetsprogrammet för kultur sitter experterna med i tre år – och under februari månads första tisdag och onsdag fick gruppen för perioden 2018-2020 ett varmt välkommande på Nordisk kulturkontakts kontor i Helsingfors och deltog där i ett uppstartsmöte.

Under första dagen fick deltagarna en introduktion till stödprogrammen, regelverken och hur ansökningsprocessen ser ut. Dag nummer två var mer inriktad på hands-on övningar där experterna fick, bland annat, testa ansökningssystemet Rimbert samt rollspela olika karaktärer. Denna senare aktivitet gick ut på att var deltagare fick låtsas vara en potentiell ansökande till stödprogrammet och svara på ett antal påstående. Om de höll med om att deras karaktärer passade in på påståendena fick de gå framåt i en ”privilegier promenad”, annars fick de stå stilla.

Turið Johannessen, en av Nordisk kulturkontakts programrådgivare förklarade för experterna att tanken med denna övning var att ”hjälpa er att medvetengöra diversitet som en kvalitet”, samt att upptäcka hur man som ansökande kan påverkas av sin, exempelvis, kulturella bakgrund eller val av konstfält. En annan faktor som kunde spela in var hur väl de ansökande kan utrycka sig i skrift, menade en av experterna som hade rollspelat en dyslektiker med en riktigt bra projektidé.

En av deltagarna under dagarna, Kaarel Oja, befann sig i lite av en unik ställning då han blivit utnämnd som expert för andra gången på nio år. Han tyckte att det kändes självklart att tacka ja till denna post igen, då hade bara bra minnen från sin förra period. ”Sist fick jag besluta om medel för Stöd till residenscentra”, berättar han, ”Nu får jag möjligheten arbeta med nätverksstöd, vilket jag ser fram emot”. Då, liksom nu, fick Kaarel representera Estland i sammanhanget. Han minns väl hur det för 7-8 år sedan inte fanns några organisationer som helt och hållet fokuserade på att utveckla residenscentra. ”Men tack vare Stöd till residenscentra kunde nödvändig kompetens och bidrag komma till Estland och påskynda utvecklingen av dessa.” Idag, berättar han, finns det ett antal riktigt bra konstnärsresidens i landet.

Dina Afkhampour kommer från Sverige och ser stora möjligheten för vad stödprogrammet kan åstadkomma. ”Arbetet vi kommer att utföra är viktigt då vi har möjlighet att påverka representationen av vilka Nordbor som kan vara med och skapa kultur – och kunna bidra med en tillgänglig plattform för dessa”, menar hon. ”Kultur är mötesplatsen för så många olika människor. Det är inte något man kan lyckas med helt på egen hand – kulturuttryck behöver mötas på mitten för att kunna bygga samhällen.”

Från Grönland kommer experten Emile Hertling Péronard. Han bor just nu i Köpenhamn, men har ett starkt band till sitt hemland och arbetar bland annat med att försöka få igång filmskapandet på Grönland. Emile är övertygad om nyttan av det nordiska samarbetet (som i detta fall inkluderar de baltiska länderna). Han tycker det känns naturligt att skapa samarbeten mellan nationerna och att stärka deras sammanhållning. ”Det är viktigt”, förklarar Emile, ”att låta stödja folk i skapandet av ett dynamiskt samhälle genom kulturella samarbeten och hur man via offentliga medel kan lyckas med detta”.

På frågan om de tre experterna vill skicka med något budskap i intervjun till framtida sökande inom det Nordisk-baltiska mobilitetsprogrammet för kultur, så säger Kaarel: ”Jag vill uppmana alla som läst igenom programkraven och dess mål att söka. Sök! Och sök igen om det inte funkar första gången om din idé behöver utvecklas.” Samtliga runt bordet nickar instämmande.

The post Mångfald och möjligheter i fokus när nya experter välkomnades appeared first on Nordisk kulturkontakt.

Erik började som seniorrådgivare på Nordisk kulturkontakt 22 januari.  Han har en bakgrund i museisektorn och har de senaste åtta åren arbetat med att stödja och utveckla ett riksomfattande museinätverk lett av Statens försvarshistoriska museer och Statens maritima museer.

På Nordisk kulturkontakt kommer Erik arbeta med stödprogramverksamheten med särskilt ansvar för mobilitetsstödet som syftar till att stärka det Nordisk-Baltiska kultursamarbetet.

The post Erik Broberg – ny seniorrådgivare för stödprogrammen appeared first on Nordisk kulturkontakt.

Vill du arbeta inom kulturadministration vid sidan av studierna? Är du kulturintresserad, ambitiös och ansvarsfull? Kan du jobba cirka 15 timmar i veckan på vårt kontor på Sveaborg i Helsingfors? Då kan du vara den vi söker!

Läs hela annonsen via denna länk. Din ansökan måste skickas senast senast 28/2.

The post Sökes: studentmedarbetare appeared first on Nordisk kulturkontakt.

En ny rapport från Nordiska Ministerrådet, State of the Nordic Region, analyserar nyckeltal från de nordiska länderna och jämför dessa över gränser och regioner. Siffrorna visar att när det kommer till kulturella möjligheter och kulturkonsumtion ligger svenskarna i toppen i Norden

I förhållande till biblioteksbesök är det sammanlagt de tre nordiska huvudstäderna, Helsingfors, Stockholm och Köpenhamn, som har flest biblioteksbesökande. Helsingfors har 6,3 miljoner biblioteksbesök på 37 bibliotek, Stockholm har 6 miljoner besök till 45 bibliotek, Köpenhamn har 4,6 miljoner besök till 20 bibliotek. Oslo har bara 20 bibliotek och är också den huvudstadsregion med minsta antalet besök med bara 2,5 miljoner om året.

Stockholm och Köpenhamn har flest museer

När det kommer till museer är Sverige klart de största i Norden. Stockholm och Köpenhamn har flest museer – och flest antal besökande på dem – bland alla nordiska städer.

Den sydsvenska och storköpenhamnska regionen skiljer ut sig som Nordens musei-metropol: Köpenhamn, Helsingör och Fredensborg samt Malmö och Helsingborg har samlat sett 5,5 miljoner besökande om året. Det är mer än någon annan region i Norden.

Men Stockholm är den enskilda staden som har flest museer – och flest besökande på dem. Faktiskt har de stockholmska museerna hela tre gånger så många besökande som de köpenhamnska och dubbelt så många som regionen kring Köpenhamn.

Många biografer, men färre biografbesökare

Sverige är också det land i Norden där det finns klart flest biografer – hela 418 biografer fördelat över hela landet. I jämförelse har Norge 201 biografer medan Island bara har 15 biografer. Men jämförs antalet biografer med invånarantalet är det dock Island som relativt sett har flest biografer; 0,45 per 10 000 invånare, dock starkt följt av Sverige med 0,42 per 10 000 invånare och Norge med 0,39 per 10 000 invånare.

På andra sidan är svenskarna efter när det kommer till antal biografbesökare. Sverige har i genomsnitt 1,8 biografbesök per invånare och år. I jämförelse går islänningarna i genomsnitt på bio 4,2 gångar per år. Det är en bra bit före norrmännen som tar andraplatsen med 2,5 besök per år, följt av Danmark med 2,3 besök per år. Finland tar sistaplatsen med 1,6 besök per invånare och år i genomsnitt.

State of the Nordic Region utkommer vartannat år och bidrar med en sammanställning av kunskap och information som ger ett helhetsperspektiv på utvecklingen i Norden och hjälper nordiska beslutsfattare att forma ny politik. Rapporten lyfter fram och förklarar framgångar och utmaningar på viktiga samhällsområden. Detta är nordiskt samarbete när det är som absolut bäst, säger Nordiska Ministerrådets generalsekreterare Dafinn Høybråten.

State of the Nordic Region är utarbetat av Nordregio, Ministerrådets forskningscenter för regional utveckling och planering, och kapitlet om kultur är utfört i samarbete med Kulturanalys Norden.

Rapporten kan du ladda ner här

The post Helsingfors i topp i fråga om biblioteksbesök i Norden appeared first on Nordisk kulturkontakt.