Intervjuare: Annukka Vähäsöyrinki
AV: Páll Haukur, i ditt konstnärliga arbete strävar du efter att demontera objektet som begrepp. Som material använder du till exempel bilder, färdiga föremål och naturmaterial. Vilka är dina arbetsmetoder och hur ser arbetsprocessen ut från idé till färdigt verk?
PH: Mitt arbete går inte att skilja från den ständigt pågående tankeprocessen. Det är som att resa genom ett landskap, där varje nytt verk är en topologisk fortsättning på den här uttöjbara plastiska helheten. Det är så jag ser på skulpterandet. Det gäller att placera sig själv inne i, eller åtminstone försöka nå bortom den symboliska betydelsehierarkin och meningens strukturer. Jag är mer intresserad av hur skulpturen existerar eller presterar än av vad den betyder. För mig betyder skulptur spänningen mellan materia och fysik, det, hur det målmedvetna förenas med det slumpmässiga och kaotiska. Jag tycker att till exempel jordens dragningskraft, spänningen och förfallet är objekt som kan jämställas med skulpturens fysiska delar. I mitt tycke är skulpturen färdig när den förmår uppmärksamma de här sakerna, men helst också löper en risk för att förstöra sig själv. När den lyckas hålla den spänningen blir den ett objekt i det omkringliggande landskapet, så att säga.
AV: Pia Männikkö, utgångspunkten för dina verk är ofta rummet och kroppsligheten. Vilka är dina arbetsmetoder och arbetsprocessen från ide till färdigt verk?
PM: Ofta får verket sin början från en idé som jag vill förverkliga, men ibland också från något intressant material som jag hittat. Jag bestämmer eller vet inte alltid vilken form det färdiga verket borde ha, utan verket utvecklas processen igenom genom försök och test tills det är färdigt. Då det gäller de rumsliga verken kommer jag sällan åt att hänga upp verket på prov i det egentliga utställningsutrymmet. Då kräver verket och upphängningen noggrann förhandsplanering och man får se det slutliga resultatet först på plats. Spänningen håller alltså i sig ända in i det sista.
AV: Vad kan vi vänta oss av nordiSKulptur-utställningen i Galleria Sculptor?
PH: Antagligen kommer det att finnas mycket sönderfall och ersättande av vissa delar med nya. Jag är intresserad av att skapa verk till utställningen där någon biologisk del måste bytas ut med en annan med jämna mellanrum – liksom en offergåva vid ett altare. Jag använder gärna levande material tillsammans med mer hållbara strukturer så att hela verket antingen växer eller förfaller, beroende på var i processen det befinner sig. Tiden kommer att vara det huvudsakliga skulpterande elementet. Tid och kletig honung.
PM: För egen del är planeringen fortfarande i startskedet. Sculptor som utställningslokal är bekant, men bara från andra konstnärers utställningar så jag måste se på utrymmet med nya ögon. Jag skulle också vilja göra ett helt nytt verk till utställningen. Om vi vill kan vi gå in i ett samarbete med Páll, men den möjligheten har vi ännu inte hunnit diskutera närmare. Målet är att få till stånd en så intressant utställning som möjligt.
AV: Hur ser dialogen ut mellan era verk och arbetssätt?
PH: Vi har precis börjat diskutera utställningen och jag är väldigt ivrig över samarbetet. Vi är båda intresserade av tiden och naturen som begrepp, fast vi närmar oss dem från lite olika synvinklar. Jag tror att det kommer att bli en ganska organisk utställning.
PM: Våra verk är väldigt olika, så kombinationen blir spännande. I samma utställningslokal kommer verken oundvikligen att stå i dialog med varandra. Då vi diskuterar närmare med Páll kan det hända att vi också hittar oväntade beröringspunkter mellan våra verk.
AV: Páll, har du tidigare professionell erfarenhet av det finska nutidskonstfältet eller du av det isländska, Pia?
PH: Jag har besökt Helsingfors tidigare och jag enstaka kontakter där, men det här är min första utställning i Finland. Jag är väldigt förväntansfull.
PM: Jag har aldrig besökt Island, även om det är en fascinerande ö som jag är intresserad av. I något skede har jag tänkt söka mig till ett residens där. Jag har bekantat mig med isländska konstnärers verk på utställningar och i publikationer, men känner personligen inga isländska konstnärer – förutom Páll förstås, som jag snart kommer att bli bekant med.
AV: Páll, vilka fenomen förekommer i den isländska nutidsskulpturen just nu och vart är den på väg?
PH: Det är svårt att fastställa något särskilt isländskt i den här kontexten. Det har kommit många internationella influenser och internationellt kunnande till ön de senaste tjugo åren, då konstnärerna har rest och studerat utomlands. Ett av de största fenomen som påverkat isländsk nutidskonst var Fluxus på 70-talet. Om man talar om materialiteten i nutidsskulpturen har den framför allt påverkats av vissa industriella lösningar och bristen på finansiering. Isländsk nutidsskulptur förhåller sig primärt till kroppen och till konstnärens personliga förmågor och resurser. Det här är ändå inte en absolut sanning. Jag vill påstå att den isländska nutidsskulpturen är en otämjd varelse, som motsätter sig strikta definitioner.
AV: I dina verk är materialen, objekten och estetiken i centrum. Hur förhåller sig ditt eget arbete till de teman och trender som råder i isländsk skulptörskonst just nu?
PH: Det är svårt att säga något annat än att min konst, liksom det isländska vädret, varken är det ena eller det andra. Mitt arbetssätt har också huvudsakligen utformats i Los Angeles, där jag bodde under några år. Inte heller där intresserade jag mig för de lokala trenderna, såsom tunga och syntetiska material, utan ville närmast ifrågasätta den betydelsehierarki som jag upplevde att objekten skapade – såväl de bestående som de flyktiga. Mina skulpturer började födas i det tankearbetet. Det känns som om mitt arbete fortfarande är en process, vars slutresultat jag inte vet förrän det står färdigt framför mig.
AV: Än de teman och fenomen som du upptäckt i finsk nutidsskulptur, Pia – hur återspeglas dessa i ditt arbete?
PM: Jag har inte upptäckt någon särskild trend, förutom om en sådan skulle vara det mångformade skapandet och den otroliga mångfalden av tekniker. Materialen kan till exempel vara växter, tyger eller ljus. Också digitala tekniker och kanaler används. Också offentliga verk skapas med en mångfald av tekniker – skulptörens verk kan till exempel kombinera skulptur och videoprojektion, såsom Vesa-Pekka Rannisto gjorde med det verk som presenterades i Vanda i november. Vad materialen beträffar är den traditionella skulpturkonsten också mycket livskraftig, medan temavalen återspeglar nutiden och aktuella samhällsteman. Jag tror att den riktningen fortsätter.
Jag upplever mig vara en ”multifunktionell konstnär”. Jag har inte lyckats välja ett enda material eller arbetssätt, som jag velat hålla mig till. Jag har upptäckt att rätt många konstnärer använder andra kanaler än traditionella utställningar. Själv har jag till exempel också varit med som scenograf i en dansteatergrupp.
AV: NordiSKulptur 2019 förverkligas som ett samarbete mellan Finlands och Islands skulptörsförbund. Hur ser ni, som medlemmar i respektive förbund, på konstnärsförbundens roll och betydelse i dag?
PH: Jag anser konstnärsförbundens roll vara viktig. Jag anser att det konstnärliga arbetet fortfarande utgår från material oberoende av dess teoretiska, politiska och till och med etiska dimensioner. De föreningar som byggts runtom konstnärerna, där kunskap och berättelser fått ansamlas, är väldigt värdefulla. För att inta tala om den sociala aspekten. Konst är enligt mig i hög grad beroende av den sociala kroppen, och därför är det viktigt att fästa uppmärksamhet vid hur kroppen blomstrar och når framgång.
PM: Enskilda konstnärer skulle ha mycket svårt att arrangera ett samarbete som motsvarar detta. Konstnärsföreningarnas styrka ligger just i att de kan möjliggöra den här typen av evenemang och tillfällen för sina konstnärsmedlemmar. För medlemmarna är de också viktiga ur intressebevakande synpunkt, som informationsförmedlare samt som kanal för kommunikationen medlemmarna emellan.
The post Inför den första nordiSKulptur-utställningen: En intervju med Páll Haukur och Pia Männikkö appeared first on Nordisk kulturkontakt.
