Barn och unga visar sin kreativa bild av en hållbar framtid.

Utställning 29.9 - 27.10, vid Nordens institut på Åland. Art kurator Art Agenda 2030.

1. Förlora inte hoppet, Wilma Groos (AX)

Akryl, 40 x 80 cm

Humlor är ett av mina favoritkryp och är viktiga för både naturen och oss människor. Antalet humlor minskade med hälften förra året, och fortsätter bara att minska. Vi måste leva i symbios med humlorna. Vi måste ge dem det de behöver för att de ska kunna rädda oss.

Mängden bin och insekter som vår planet behöver för att överleva, hoppeligen kommer börja öka snart igen.

2. Insekter, Ålands lyceum (AX)

Inspirerade av Wilma Groos verk ”Förlora inte hoppet” har 19 studerande i studieavsnittet Skulptur vid Ålands lyceum skapat verk på temat flygande insekter. Medvetenheten om hotade arter och kännedomen om fenomenet insektdöd har funnits med under arbetet.

Skulpturernas grundkonstruktion är gjorda av hönsnät, ståltråd, tidningspapper och tapetklister. Utöver det har de studerande jobbat med material som de upplevt ändamålsenliga för att visualisera bland annat vingar. Skulpturerna har målats med akrylfärg.

Följande studerande har bidragit med verk:

Frida Andberg, Alexander Andersson, Nathalie Dahl, Lisa Eckerman, Angelina Eklund, Elise Gästgivar, Wilma Helin, Ella Holmström, Viggo Johansson, Elsa Lindman, Lisa Lundin, Amandus Löfström, Lisette Meltsas, Felix Möller, Moa Nordlund, Melissa Renfors, Denise Rönnblad, Amanda Walldén, Hanna Westerdahl.

3. The Face of Future, Yuvia Maini (SE)

Ett digitalt ansiktsfilter implementerat på Instagram.

Mitt konstverk tolkar 17 mål som på något sätt är relaterade till framtiden, och till den framtid som dessa mål skapar. I konstverket rör sig dessa mål, leker, interagerar kring ditt ansikte, men också med varandra.

Många mål påverkar varandra och är verkligen synergistiska. Om vi hade mer global jämställdhet skulle det skapa en mer jämställd global framtid, vilket i sin tur skulle hjälpa klimatlagstiftningen, kvinnors jämställdhet, flickors status, ge livsmedelstrygghet etc. Om vi hade bättre klimatlagstiftning skulle vi bättre kunna förhindra att förlust av natur, anpassa sig till extrema väderfenomen och det kan till och med påverka minskningen av hungern. Om vi hade färre konflikter skulle det bli färre krig. Vi är mitt uppe i detta och vi har makten att påverka. Att öka medvetenheten om de globala målen är det första steget!

4. Älskade Systerskap, Smilla Jovine (SE)

Akvarell 
25,4 x 17,8 cm (50,8x35,6)

Vägen till en jämlik värld är lång. Den nuvarande situationen för kvinnor i världen måste förändras. Tillsammans med skyldigheter och ansvar måste det finnas frihet och valmöjligheter.

Verket visar drömmen om framtida systerskap på ett lekfullt och färgglatt sätt.

5. Ex-Organic Sticks, Salla Kuoppamaa (FI)

Trä och plast

Ex-Organic Sticks är pinnar som samlats in från skogen, som har tagits ut, rengjorts och inslagits i plast. Det tidigare organiska, komposterbara materialet har omvandlats av människor till avfallsmaterial. Verkets trämaterial har tvättats bort från förfall och dess naturliga nedbrytning har stoppats med ett plastbaserat ämne.

Nordisk minimalism, skandinavisk design, protestantisk kyrkokonst och bärmåleri inspirerar till hur verket görs och presenteras. Ex-organisk i process Nordisk trädväg till evigheten. Verket undersöker en kvinnas arbete. Att samla och städa från skogen ses som en kvinnodominerad aktivitet, medan pinnar har maskulin symbolik.

6. The Darkside of Mother Earth , SantiYago Delgado (FI)

Brons och betong.
40x30x20 cm

Vi lever i en tid där vi inte respekterar Moder Jord. I processen väckte vi en sovande jätte och som ett resultat måste vi bevittna dess kraft att översvämma, skaka, storma och förstöra.

Moder Jord, vår planet är som i krig med mänskligheten. I detta krig används inga kärnvapen eller kulor, bara naturens krafter. Konstverket ¨The Darkside of Mother Earth¨ beskriver dessa krafter på vår planet.

Det är dags att föra fram detta ”krig” så att vi i framtiden kan nå en gemensam förståelse med vår planet.

Nu, om någonsin, är det dags att gå tillbaka till där vi började och städa upp vårt skräp så att vi kan leva tillsammans med denna jätte vi kallar planeten jorden.

7. Frihet. Forssa bildkonstskola/smyckesgrupp (FI)

Återvunnet material – de mest synliga är tygmasker, bollar från bollhav.

Anni Helin, Lempi Lintukorpi, Siida Moberg, Jasmin Nikkanen, Adelia Tamminen ja Emma Viherä. Opettajana Teija Lauronen

De senaste åren har människor varit tvungna att gömma sin personlighet bakom coronakrisen. Människor har berövats sin frihet att leva på ett visst sätt genom att begränsa sin rörelse och kräva skydd mot corona, naturligtvis för sin egen och andras hälsa.

Konstverket Frihet speglar unga människors brytning från coronatidens restriktioner. Det representerar en ny början och hopp om ett hälsosamt och välmående liv nu och i framtiden, i vuxen ålder. Återvinningssmyckena leker med återvunnet material och tygmasker. Även skräp kan skapa skönhet och glädje för människor.

8. Planet Earth and its residents, Ia Aikala (FI)

Dikt

Konstverket är en outsmyckad beskrivning av mänsklighetens nuvarande agerande kring klimatförändringar och förverkligandet av hållbar utveckling.

Konstverket beskriver hur vi idag styrs av girighet, pengar och hopp om en bättre framtid, även om den framtiden i verkligheten kanske inte ens existerar. Verket berättar historien om hur ingenting någonsin handlade om girighet utan om att komma samman. Arbetet avslutas med den vemodiga slutsatsen att vi verkligen har glömt vilka vi är och var vi kommer ifrån.

Dikten beskriver FN:s hållbara utvecklingsmål 17, Samarbete och partnerskap. Det är det viktigaste av målen, eftersom inget av de andra målen kan förverkligas om samarbete inte uppstår mellan människor. Jag föreställer mig framtidens värld som en plats där alla mål för hållbar utveckling går i uppfyllelse, för en dag bestämde vi oss äntligen för att slå oss samman och vågade möta problemen tillsammans. Framtiden där detta mål förverkligas är full av hopp, kärlek och hållbara beslut, eftersom mänskligheten och viljan att mötas i våra hjärtan har hållit vår mänsklighet stående sedan tidernas begynnelse. Vi kan inte göra det ensamma, det har alltid varit regel nummer ett för överlevnad.

9. The Same Differences, Java Hjelm Hansson (SE)

Akvarell 

För mig är jämställdhet att alla kan känna sig fria och trygga och kan känna att de är en del av samhället och verkligen kan ta den plats de förtjänar.

Vi är alla en del av en och samma person på ett sätt, ändå är vi så olika och det är därför jag vill visa min idé med mänskliga händer och fingrar. De är alla lika men så olika. Oavsett vem du är ska du behandlas på samma sätt. I framtiden ska alla kunna vara som de är, utan rädsla, utan skam, bara vara.

10. Mahdollisuus, Sylvia Ruusila (FI)

Akrylmålning
46 cm x 38 cm (115x95)

Verket beskriver detta ögonblick, hur klimatet förändras snabbt och till det sämre. Samtidigt beskriver den våra möjligheter att påverka situationen. Den beskriver en förändring i vårt sätt att agera och vara.

Många av oss arbetar för förändring, men större aktioner och fler aktörer behövs akut.

Många djurarter lider mycket av klimatförändringarna, även om de inte är orsaken till det. Detsamma gäller även naturmiljöer som ständigt förstörs på grund av klimatförändringarna. Klimatförändringarna berör och kommer att beröra allt fler människors vardag och kultur. Jag hoppas att människors, naturens och djurens lidande skulle minska.

En av mina största önskningar är att det i framtiden inte längre skulle bli tal om klimatförändringar eller åtminstone försämringar, för i framtiden skulle utvecklingen redan ha gått till det bättre och klimatförändringarna skulle ha stoppats. Vi skulle kunna fokusera på positiv utveckling.

Möjligheten ligger i våra egna händer.

11. Barnets Hus, Husets Barn. Kristine Groven  (NO)

Dikt

Arbetet syftar till att belysa samhället och hur det påverkar oss. Hur vi alla ska ta vår plats där, vare sig vi är fattiga eller rika, hungriga eller mätta, man eller kvinna, gammal eller ung, välutbildade eller inte, oavsett vilket land du kommer ifrån.

Vi är samhällets barn – samhället vi växer upp i lär oss hur vi ska vara. Samhället är vårt – vi bestämmer vad det ska lära oss.

Dikten är en kritik av samhället, särskilt en kritik av hur lite förändring som sker. Allt vi är lovade men inte får. Det gäller allt från klimatkrisen till utbildning och till rent vatten.

Detta är vad jag skulle vilja se förändras i framtiden. Jag skulle vilja se att vi som har resurser i en sådan omfattning att vi tar dem för givna kan dela dem med dem som inte har det.

Att arbeta tillsammans för ett samhälle som rymmer alla, oavsett vem de är. Där alla kan ha möjligheter och inte begränsas av pengar, mat, vatten, utbildning eller kön.

12. For the future, Sigrid Dahlsten and Linn Kyllönen (AX)

Video

Konstverket visar några av problemen i världen men också vad vi kan göra åt dessa problem, ja kanske hur man löser dessa problem eller åtminstone gör dem lite mindre.

Konstverket relaterar till mål 1. Du kan bidra till att minska fattigdomen genom att prata om det, ge kläder, saker och pengar till välgörenhet. Mål nr 2. Ingen ska vara hungrig, varje elev ska också alltid få en gratis måltid om familjen har ont om pengar och barnen inte får middag. Mål nr 14. För oss som lever omgivna av vatten är det viktigt att hålla våra hav rena. Mål nr 13. Klimatförändringarna är verkliga och vi bör alla göra allt för att stoppa dem. Välj planet innan onödig konsumtion och resor. Mål nr 16. Alla ska leva i fred. Den gamla fredliga lösningen för konflikten på Åland kan användas även i dessa dagar.

Vi är osäkra och rädda om framtiden, men vi måste alla vara modiga och göra det vi kan. Var och en av oss. Tillsammans kan vi nå målen för Agenda 2030.

13. Tartuthan käteeni? Kuhmon kesätanssijat (FI)

Video.

Dansare/Tanssijat: Jenna Haapalehto, Kaisa Kilpeläinen, Eeva Kähkönen, Elli Mikkonen, Ronja Ruskosammal. Dansinstruktör Heli Lounila. Film och klippning: Aleksi Kiirikki och Miikka Polvinen.

Nyckelperspektiv i detta konstverk är betydelsen av nära människor, hoppfullhet och det faktum att ingen lämnas efter.

Förhoppningsvis kommer stöd och hjälp i framtiden att finnas lättillgängligt vid behov, till exempel vid psykiska problem eller mobbning i skolan. En bra grund för livet skapas om barn och unga har tillräckligt med trygga vuxna omkring sig, även den som har tid att möta dem som individer.

Vad betyder välbefinnande? Hur känns välbefinnande och hur känns det när det inte är bra välmående? Vad möjliggör vårt välbefinnande? Nära? Hälsa? Miljö? Livets chanser?

14. Conflict within me, Janna Ratavaara (FI)

Video.

Konstverket kommenterar hur en person kan se ens framtid och handlingar.

Hur använder vi naturresurser och hur ser vi på den skada vi gör på vår planet?

Ska vi göra något, lyssna och erkänn den skada vi orsakar eller blunda för att lindra vår ångest.

Jag tror att var och en av oss har dessa två sidor. Vi kan vara naiva och likgiltiga om det, men vi bör lyssna på vår realistiska sida. Även om många tror att en person inte kan göra någonting, men förändringen utgår från oss.

I slutändan väljer vi den framtid vi vill ha. Vad vi ska göra, för att komma lite närmare den framtiden? Första steget är att se och lyssna – att vara närvarande.

15. What the future gives, Milla Pettersson (SE)

Akryl på canvas, 50 x 40 cm

Windows mot framtiden.

Varje byggnad har olika färgade fönster. Färgerna symboliserar varje mål i dom 17 målen i agenda 2030. Det är för att påminna alla om att man borde försöka jobba med alla målen så alla får en bättre framtid.

16. Sol og Alger / Sun and Algae, Matilde Wedzicha (NO)

Solen, kraften som föder liv. Värmen stiger och livgivaren förvandlas till en livtagare.

Alger, koraller, livet i havet. Färgerna bleknar framför våra ögon.

Tänd ljuset, låt sanningen visa sig. Inte förrän vi avvecklar oljeindustrin, stoppar greenwashing och slutligen ersätter kapitalismen med en cirkulär ekonomi, kan vi verkligen se färgerna igen.

 

Vissa av verken i utställningen är till salu. Kontakta gärna utställningsvärden vid NIPÅ om du är intresserad av något verk.